Avhandlingar och publikationer

Studies on surgical site infections after orthopaedic surgery – focusing on air-born transmission

Publicerad 20 februari 2026

Anders Persson, KI

Sammanfattning

Min avhandling fokuserar på luftburna postoperativa ortopediska infektioner. I dagens moderna operationssalar är det oklart hur stor andel av infektionerna som orsakas av mikrober som sprids via luften jämfört med andra smittvägar – till exempel från patientens egen hud, vilken tros vara den vanligaste smittkällan.Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för varför dessa infektioner uppstår och att undersöka möjliga sätt att förebygga dem.

I Studie I studerades huruvida djup infektion efter höftprotesoperation ökar risken för att patienten dör inom 6 månader. Tidigare studier har visat att så är fallet, men vi ville undersöka om det verkligen är infektionen i sig som orsakar den ökade risken, eller om mortaliteten beror på andra faktorer. Vi analyserade data från Svenska Höftprotesregistret för åren 1998–2018 och inkluderade 4 943 patienter med implantatinfektion, jämfört med 12 529 patienter som re-opererats av andra orsaker. Precis som i tidigare studier såg vi att risken att dö var högre hos patienter med djup infektion, men vår fördjupade analys visade att detta till stor del berodde på att patienterna med infektion var äldre och hade fler andra sjukdomar snarare än att infektionen i sig direkt påverkade risken att dö.

I Studie II undersökte vi om det fortfarande finns ett samband mellan luftkvaliteten i moderna operationssalar och risken för sårinfektioner. Luftkvalitet mäts ofta med CFU/m³, som anger hur många bakteriebärande partiklar som finns i en kubikmeter luft, vilket anses vara ”gold standard” för att bedöma luftens renhet. Vi utförde 429 luftmätningar från 101 olika operationssalar på 30 olika sjukhus i Sverige mellan 2013 och 2019. Dessa kopplades till registerdata för 4 603 patienter som opererats i dessa salar. Våra resultat visade inget samband mellan mängden luftburna bakterier (CFU/m³) och risken för sårinfektion. I stället var det patientens hälsotillstånd, manligt kön och operationens längd som tydligast påverkade infektionsrisken. Våra fynd ifrågasätter därmed synen på CFU som det bästa måttet på luftkvalitet och tyder på att luftburen smitta kanske spelar en mindre roll än man tidigare trott.

I vår största delstudie, Studie III, genomförde vi en randomiserad kontrollerad studie för att undersöka om en ny typ av luftrenare kunde minska risken för sårinfektioner. Vi installerade luftrenare i 34 operationssalar på 7 sjukhus i Sverige, där apparaterna slumpmässigt programmerades att vara ”På” eller ”Av” under olika operationer. Vi inkluderade sedan patienter som opererades i dessa salar mellan 2017 och 2021. Totalt analyserades 40 547 operationer: 19 869 med luftrenaren påslagen och 20 678 med avstängd luftrenare. Resultaten visade att luftrenarna inte hade någon effekt på infektionsrisken – oavsett typ av operation, sjukhus, ventilation eller operationslängd. Vi drog därför slutsatsen att denna typ av luftrenare inte bör rekommenderas som metod för att minska infektionsrisken efter ortopedisk kirurgi – åtminstone inte i moderna operationssalar som redan har god hygienisk standard.

Fakta:

• 6-månadersmortaliteten för patienter med PJI efter THA är nästan 10%
• Det är ffa komorbiditet och ålder som driver dödligheten efter THA PJI
• Manligt kön (OR 1.34), komorbitetsstatus (OR 1.32 per Elixhauser-poäng) och op-längd (OR 1.07 per 30 min) är de starkaste prediktorerna för infektion
• CFU-mätning som gold standard bör ifrågasättas
• Stora, multicenter, registerbaserade RCT:er är genomförbara i Sverige