Avhandlingar och publikationer

Streptococcus bovis-Streptococcus equinuscomplex and gastrointestinal cancer:Epidemiology, etiology and diagnostics

Publicerad 16 december 2025

Jonas Öberg

Sammanfattning:

Sedan tidigare finns en välkänd association mellan fynd av Streptococcus bovis-gruppen i blododlingar, framför allt vid samtidig endokardit, och kolorektalcancer. Det är dock mindre studerat när i tid kolorektalcancer diagnosticeras i förhållande till bakteriemi med S. bovis-gruppen. Är cancern redan känd innan bakteriemin eller diagnosticeras den efteråt? I en del länder rekommenderas uppföljning med regelbunden koloskopi efter bakteriemi, men huruvida associationen med kolorektalcancer kvarstår vid längre tids uppföljning är okänt.

Utifrån mindre fallserier och fallbeskrivningar har det dessutom hypotiserats om liknande samband även kan finnas för annan gastrointestinal cancer. S. bovis-gruppen består idag av totalt sju arter och underarter, och fördelning av dessa varierar vid bakteriemi i olika delar av världen. Sentida studier har visat att underarten S. gallolyticus ssp. gallolyticus framför allt associeras med kolorektalcancer, samt har hög risk för endokardit. Det är dock okänt huruvida S. bovis-gruppens andra underarter också är associerade med kolorektalcancer och hur stor andel som har endokardit vid bakteriemi med respektive underart.

Matrix-assisted desorption/ionisation-Ti-me of flight mass spectrometry (MAL-DI-TOF MS), kan idag inte särskilja S. bovis-gruppens arter och underarter med kommersiella bibliotek, varför underart ej identifieras rutinmässigt.

Syftet med avhandlingen var att studera associationer mellan S. bovis och kolorektalcancer och annan gastrointestinal cancer från grupp- till underartsnivå, och att undersöka tidrelationen mellan odlingspositivitet och när cancer diagnosticeras. Vidare så studerades fördelningen av underarterna vid bakteriemi med S. bovis-gruppen, och andelen som diagnosticerades med endokardit för respektive underart. Aktuell prestanda för att identifiera S. bovis-art och underart med Bruker MALDI-TOF MS med tillhörande bibliotek undersöktes, och förbättrad metod för underartsidentifiering med MAL-DI-TOF MS utvecklades.

I den första delstudien undersöktes associationen mellan S. bovis-gruppen och kolorektalcancer och annan gastrointestinal cancer över tid. Det var en nationell retrospektiv kohortstudie utgåendes från fynd av S. bovis-gruppen i blododlingar 2010–2019, med data från de flesta mikrobiologiska laboratorium i Sverige, Svenska kolorektalcancerregistret, samt register vid SCB och Socialstyrelsen. I studien matchades 908 individer med bakteriemi med S.bovis-gruppen med en kontrollpopulation från totalbefolkningen och följdes upp över tid. Vi fann att all gastrointestinal cancer var överrepresenterad hos individerna med S. bovis-gruppen innan tillfället för bakteriemi, men endast kolorektalcancer diagnosticerades i ökad omfattning efteråt. Kolorektalcancer diagnosticerades i ökad omfattning hos individerna med bakteriemi av S. bovis-gruppen under hela uppföljningsperioden, med störst ökning under det första året efter bakteremi. Fortsatt ökning av kolorektalcancerdiagnoser kunde även ses efter >2 års uppföljning, men de flesta av dessa individer hade inte genomgått koloskopi i anslutning till bakteriemin.

I den andra delstudien undersöktes fördelningen av S. bovis-gruppens arter och underarter i blododlingar i Skåne, och andelen som diagnosticerades med kolorektalcancer för respektive underart studerades retrospektivt. Totalt 236 isolat av S. bovis-gruppen från blododlingar i Skåne 2003–2018 hade förvarats frysta på Klinisk Mikrobiologi i Lund, och art och underart identifierades med helgenomsekvensering.

Information om kolorektalcancer inhämtades från journaldata. Den vanligaste underarten var S. gallolyticus ssp. pasteurianus (37 %). Det fanns inga skillnader mellan underarterna i andel som diagnosticerats med kolorektalcancer innan bakteriemi. Kolorektalcancer efter bakteriemi var vanligast vid bakteriemi med underarten S. gallolyticus ssp. gallolyticus (20 % inom 12 månader jämfört med 0–4 % för övriga underarter).

I den tredje delstudien undersöktes andelen som uppfyllde diagnoskriterierna för definitiv endokardit enligt ESC2015 vid bakteriemi med de fyra vanligaste S. bovis-art och underarterna. Studien var retrospektiv och utgick från journaldata för samma kohort som i den andra delstudien. Andelen definitiv endokardit var högst för S. gallolyticus ssp. gallolyticus (33 %), följt av S. infantarius ssp. infantarius (16 %), och lägst för S. gallolyticus ssp. pasteurianus och S. lutetiensis (båda 5 %).

I de fjärde och femte delstudierna utvärderades MALDI-TOF MS prestanda för identifiering av S. bovis-art och underarter med befintligt bibliotek från Bruker, och nya bibliotek för underartsidentifiering utvecklades. Beroende på odlings- och extraktionsmetod identifierade Brukers bibliotek underarten hos 60–73 % av S.bovis-isolat. Våra nyutvecklade bibliotek kunde identifiera underart hos 97–100 % av isolaten beroende på bibliotek, odlings- och extraktionsmetod. Då rutinmetoden i klinisk rutin (aerob odling på blodagar-platta samt direktöverföring) användes kunde underart identifieras hos 100 % av S. bovis-isolat.

Sammanfattningsvis fann vi att endast kolorektalcancer diagnosticeras oftare efter bakteriemi med S. bovis-gruppen, men det är fortfarande oklart huruvida uppfölj- ning med upprepade koloskopier är av värde. Fynd av S. bovis-gruppen i blododling är inte associerat med ökad frekvens av annan gastrointestinal cancer efter bakteriemi.

Indikationen för utredning med koloskopi och ekokardiografi varierar beroende på S. bovis-art och underart. Kolorektalcancer-diagnoser är betydligt vanligare efter bakteriemi med S. gallolyticus ssp. gallolyticus än för andra underarter. Endokardit är vanligast vid bakteriemi med S. gallolyticus ssp. gallolyticus, och sannolikt även vanligare vid bakteriemi med S. infantarius ssp.infantarius är övriga arter och underarter. Brukers befintliga MALDI-TOF MS bibliotek kan inte särskilja S. bovis-gruppens underarter. De nyutvecklade biblioteken kan identifiera S. bovis-gruppens underarter och kan implementeras vid mikrobiologiska laboratorium som använder Bruker MALDI-TOF MS. Biblioteken är fritt tillgängliga med publikationerna.

Ingående arbeten:

I. Öberg J, Buchwald P, Nilsson A, Nilson B, Inghammar M. Risk and prognosis of colorectal cancer following bacteremia with Streptococcus bovis-Streptococcus equinus-complex: A Swedish nationwide retrospective cohort study. Manuscript submitted.

II. Öberg J, Rasmussen M, Buchwald P, Nilson B, Inghammar M. Streptococcus bovis-bacteremia: subspecies distribution and association with colorectal cancer: a retrospective cohort study. Epidemiol Infect. 2021 Nov 26;150:e8.

III.Öberg J, Nilson B, Gilje P, Rasmussen M, Inghammar M. Bacteraemia and infective endocarditis with Streptococcus bovis-Streptococcus equinus-complex: a retrospective cohort study. Infect Dis. 2022 Oct;54(10):760-765.

IV. Öberg J, Inghammar M, Nilson B. Improved identification of Streptococcus bovis-Streptococcus equinus-complex species and subspecies by MALDI-TOF MS using a novel library. Diagn Microbiol Infect Dis. 2023 Nov;107(3):116045.

V. Öberg J, Engberg A, Inghammar M, Nilson B. Creation and validation of improved MALDI-TOF MS libraries for S. bovis-S. equinus-complex subspecies identification adapted to diagnostic culturing and extraction conditions. Diagn Microbiol Infect Dis. 2025 Nov;113(3):117000.

Kort om mig

Jag jobbar som infektionsläkare på Helsingborgs lasarett och är specialist sedan september 2022. Förutom Streptoccocus bovis-gruppen intresserar jag mig för endokardit, associationer mellan bakterieinfektioner och cancer, och mikrobiologisk diagnostik. Framtida forskningsbanan är inte utstakad än, och den som har intressanta idéer på dessa teman och vill samarbeta får gärna höra av sig på jonas.oberg@med.lu.se.

Fritiden ägnar jag gärna åt mat och dryck, och en och annan springtur för att väga upp mitt i övrigt osunda leverne.