Avhandlingar och publikationer

Periprosthetic Joint Infection – prevention, diagnostic and treatment

Publicerad 30 mars 2024

Hannah Eriksson

Sammanfattning

I Sverige sätts omkring 35 000 ledproteser i höft och knä årligen. Protesinfektion är en allvarlig komplikation som kan uppstå efter ledprotesartroplastik och som det är av yttersta vikt att förebygga och förhindra. Om en protesinfektion uppstår påbörjas en utdragen och komplicerad behandling som innefattar kirurgi och långvarig antibiotikabehandling. Detta kan långvarigt försämra patientens livskvalitet och dessvärre kan också protesfunktionen påverkas negativt på lång sikt. För att optimera behandlingsvinsten av proteskirurgi finns det ett stort behov av att kontinuerligt öka kunskapen om förbyggande, diagnossättning och behandling av ledprotesinfektioner.

I denna avhandling har vi undersökt hur en ledprotesinfektion kan förebyggas, bättre diagnostiseras och utvärderat specifika behandlingsmetoder. I studie I undersöktes sambandet mellan förekomsten av en ytlig postoperativ sårinfektion efter elektiv primär höft- eller knäprotesartroplastik och risken för djup protesinfektion. Hög ålder, fetma och hög ASA klassificering (American Society of Anesthesiologists) är patientfaktorer som associeras med hög risk för ytlig postoperativ sårinfektion. Hög ASA klassificering visade sig också vara en avgörande faktor för om en ytlig postoperativ sårinfektion skall utvecklas till en djup ledprotesinfektion.

Diagnostisering av en ledprotesinfektion är en stor utmaning och trots att många diagnosalgoritmer finns tillgängliga är ingen idealisk och det finns utrymme för kontinuerlig utvärdering och förbättring. En diagnosmetod som kan användas, är att mäta alfa-defensin i ledvätska. Alfa-defensin tillhör en grupp peptider som produceras i tunntarmen och som frisätts av vita blodkroppar i infekterade områden och har en central roll i immunförsvaret där de bryter ner bakteriers cellmembran. Det finns två tillgängliga metoder för att mäta alfa-defensin i ledvätska, ett är ett ELIZA (enzyme-linked immunosorbent assay-based) test som analyseras på ett laboratorium och där det kvantitativa svaret dröjer ca 1 dygn. Det andra testet är ett snabbtest som ger ett binärt utslag inom 10 minuter. I studie II undersökte vi om alfa-defensin i ledvätska kan bidra till att skärpa diagnostiken av en ledprotesinfektion. ELIZA-testet påvisade en hög sensitivitet och en hög specificitet som kan användas både för att konstatera och utesluta en protesinfektion. Sensitiviteten för snabbtestet visade sig inte vara tillräcklig för att utesluta infektion, men den höga specificiteten gör att metoden har en plats i bedömningen av misstänkt ledprotesinfektion genom att testresultatet blir tillgängligt omedelbart och kan fungera utslagsgivande.

I den preoperativa utredningen som föregår behandlingen av en protesinfektion är det viktigt att identifiera orsakande bakterier, för att kunna planera en optimal behandlingsregim. Studie III visar att preoperativa mjukdelsbiopsier inte stärker diagnostiken av ledprotesinfektion på grund en låg tillförlitlighet.

Omoperationer är mycket komplicerade och medför en förhöjd medicinsk risk för patienten. Den kirurgiska behandlingsmetoden måste väljas med omsorg för att kunna ge en förväntad behandlingsvinst. Alla kirurgiska insatser vid behandling av en ledprotesinfektion måste kombineras med antibiotikabehandling. Det finns en strävan att hitta antibiotikaalternativ som kan sväljas för att minska riskerna vid intravenös administrering och minska behovet av längre sjukhusvistelser. Studie IV visar på att linezolid är ett användbart peroralt alternativ med hanterbara och reversibla biverkningar hos patienter med en ledprotesinfektion orsakad av koagulasnegativa stafylokocker. I studie V fann vi att protesbevarande kirurgi, som är det kirurgiska valet hos patienter som lider av tidig ledprotesinfektion (ledprotesinfektion som uppstått kort tid efter protesinsättningen) som orsakas av rifampicinresistenta stafylokocker, har en lägre frekvens av positiva behandlingsresultat jämfört med om den orsakande stafylokocken är rifampicinkänslig.

Ingående arbeten

Eriksson HK, Lazarinis S. Patient-related factors associated with superficial surgical site infection and progression to a periprosthetic joint infection after elective primary total joint arthroplasty: a retrospective single-centre study. BMJ Open. 2022; 2022;12(9): e060754
Eriksson HK, Nordstrom J, Gabrysch K, Hailer NP, Lazarinis S. Does the Alpha-defensin Immunoassay or the Lateral Flow Test Have Better Diagnostic Value for Periprosthetic Joint Infection? A Meta-analysis. Clin Orthop Relat Res. 2018; 476: 1065-1072.
Eriksson HK, Lazarinis S. Mediocre accuracy in preoperative tissue biopsies diagnosing chronic periprosthetic joint infection: an observational retrospective single-centre study. J Int Med Res. 2023 Jun;51(6): 3000605231158972.
Eriksson HK, Ahadpour D, Hailer NP, Lazarinis S, Järhult JD. Linezolid in the treatment of periprosthetic joint infection caused by coagulase-negative staphylococci. Infect Dis (Lond). 2019; 51: 683-690.
Eriksson HK, Ahadpour D, Hailer NP, Lazarinis S, Järhult JD. Linezolid in the treatment of periprosthetic joint infection caused by coagulase-negative staphylococci. Infect Dis (Lond). 2019; 51: 683-690.

Kort om mig

Jag studerade läkarprogrammet i Uppsala med det uttalade målet att bli ortoped. Intresset för forskning startade redan under studierna och efter att ha provat på preklinisk forskning, och insett att det inte var för mig, hittade jag hem till till mitt absoluta favoritämne – ortopediska infektioner.

Efter avslutad AT så fick jag möjligheten att arbeta ett år på infektionskliniken i Uppsala – en ovärderlig tid för en infektionsintresserad blivande ortoped.
I min kliniska vardag arbetar jag som ortopedspecialist på traumasektionen, Ortopedkliniken i Uppsala.

Jag disputerade inom området ledprotesinfektioner, där jag fortfarande har en del projekt men framtida fokus ligger inom frakturrelaterade infektioner.
Jag bor med min familj i Uppsala. Vi har ett gemensamt intresse i kite – vi åker norrut för snökite på vintern och söderut för vågkite på sommaren. Det blir en ordentlig packning för 4 personer när vi är i väg.

Jag driver en liten verksamhet för häst- och ryttarutveckling. Framsidan på min avhandling visar en tränarkollega som fått en höftprotes på bakgrunden av höftdysplasi/artros. För mig så illustrerar den varför någon utsätter sig för risken att drabbas av en protesinfektion – möjligheten till det smärtfria livet.

HANNAH ERIKSSON
Uppsala