Avhandlingar och publikationer

Detection and surveillance of exogenous contamination in orthopaedic surgery

Publicerad 23 februari 2026

Frans Stålfelt

Sammanfattning

Postoperativa sårinfektioner (SSI, Surgical Site Infections) är en av de mest fruktade komplikationerna efter kirurgi. Inom ortopedi, där implantat som proteser och skruvar ofta används, kan konsekvenserna bli särskilt allvarliga. För de patienter som drabbas innebär en SSI inte bara ökad smärta och oro, utan också en betydligt längre rehabilitering tillbaka till ett aktivt liv, flera komplexa behandlingscykler och långtidsbesvär. Det kan även öka risken för psykisk ohälsa till följd av den smärta och den minskade självständigheten som en infektion medför, och även leda till en högre risk för förtida död. SSI påverkar även hälso- och sjukvården kraftigt, då varje infekterad patient kan kosta vården och samhället flera miljoner kronor, framför allt på grund av förlängda vårdtider, re-operationer och långtidssjukskrivningar. För ortopediska ingrepp är riskerna extra stora för denna typ av komplikation, eftersom bakterier kan fästa sig på implantatens ytor och bilda så kallad biofilm, en skyddande barriär som gör bakterierna svårare att eliminera för immunförsvaret och förhindra verkan av antibiotikabehandling. Uppkomsten av SSI kan härledas till två potentiella bakteriella smittokällor, nämligen endogen och exogen kontaminering. Den endogena kontamineringen utgörs av patientens egen bakterieflora, främst från huden.

Denna risk kan reduceras men aldrig helt elimineras, vilket gör att preoperativa rutiner, så som huddesinfektion och antibiotikaprofylax, centrala. Den exogena kontamineringen kommer från den omgivande miljön och är ofta mer svårkontrollerad. Bakterier kan spridas via hudpartiklar från operationspersonalen, via kontaminerade instrument eller genom bakteriebärande partiklar som transporteras via luftströmmar inne i operationssalen. Trots hygienrutiner och ventilationssystem kan små störningar i lufttrycksbalansen (exempelvis dörröppningar eller personalens rörelser) skapa turbulens med ökad risk att partiklar hamnar direkt i operationsområdet eller indirekt via instrument och implantat som förs in i såret.

Syftet med detta avhandlingsarbete var att fördjupa förståelsen av hur exogen kontaminering påverkar risken för SSI vid ortopediska ingrepp. Genom att mäta partiklar i realtid i operationssalen, och därmed kartlägga hur bakteriebärande partiklar kan spridas i operationsmiljön, var målet att identifiera riskbeteenden och riskmoment. Förhoppningen är att dessa insikter ska kunna användas för att förebygga postoperativa sårinfektioner och stärka patientsäkerheten i operationssalen. Konventionella metoder att mäta exogen kontaminering är både tids- och resurskrävande. Därför introducerades och utvärderades ett nyutvecklat övervakningssystem i detta avhandlingsarbete, som automatiskt registrerar luftburna partiklar och därmed möjliggör en mer kontinuerlig och detaljerad riskbedömning av miljön i operationssalen.

I övervakningssystemet påkopplades även ytterligare sensorer som mäter och registrerar dörröppningar, antal personer som befinner sig i salen, samt andra miljöparameterar såsom luftfuktighet och luft-tryckskillnader.

Resultaten visar att det är möjligt att övervaka exogena risker i realtid genom denna typ av dynamisk övervakning och därigenom förbättra arbetsrutinerna för att minska partikelfrisättning. På sikt kan detta bidra till att minska exogen kontaminering och därmed risken för att bakterier når patientens operationssår och på så vis minskar risken för postoperativ sårinfektion.

Ingående delarbeten

I. Stålfelt F, Svensson Malchau K, Björn C, Mohaddes M, Erichsen Andersson A. Can particle counting replace conven-tional surveillance for airborne bac-terial contamination assessments? A systematic review using narrative synt-hesis. American Journal of Infection Control, 2023;51(12):1417–1424.  https://doi.org/10.1016/j.ajic.2023.05.004

II. Stålfelt F, Caous J, Svensson Malchau K, Björn C, Mohaddes M. Real-time biofluorescent particle counting compared to conventional air sampling for monitoring airborne contamination in orthopedic implant surgery. Antimicrobial Stewards-hip & Healthcare Epidemiology, 2025;5(1): e93. https://doi.org/10.1017/ash.2025.61

III. Stålfelt F, Tenghamn J, Malchau H, Svensson Malchau, K. Deployment of real-time particle de-tection monitoring system in operating theatres for airborne contamination as-sessments : a methodological evaluation. Bone Jt Open 2025;6(4): 499–505.  htt-ps://doi.org/10.1302/2633-1462.64.BJO-2025-0002

IV. Stålfelt F, Caous J, Malchau H, Svens-son Malchau K. Impact of door openings, staff mem-bers and operation length on particle contamination and surgical site infections during acute and elective ortho-paedic implant surgery: an observatio-nal study. Submitted.

Om mig

Mitt namn är Frans Stålfelt och jag är civilingenjör i biomedicinsk teknik från Chalmers. Under de senaste fyra åren har jag varit doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs Universitet. Min forskning har bedrivits vid Ortopedens forskningsenhet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där jag varit del av ett multidisciplinärt projekt med fokus att minska postoperativa sårinfektioner vid ortopediska implantatoperationer.

Jag har länge haft ett starkt intresse för hur sjukvården och den tekniska sek-torn tillsammans genom innovationer kan förbättra patientvården. Jag är övertygad om att detta samarbete behöver stärkas ytterligare för att vi ska kunna möta framtidens stora utmaningar, inte minst minskandet av användningen av antibiotika och att utveckla mer hållbara metoder för infektionsprevention.