Avhandlingar och publikationer

Clinical, virological, serological, andimmunological characteristics in patientshospitalized with COVID-19

Publicerad 10 december 2025

Adin Sejdic

Sammanfattning

Covid-19 orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2 som först identifierades i Wuhan i slutet av 2019 och spreds snabbt globalt. Sjukdomsbilden varierade från milda symtom till svår lunginflammation och multiorgansvikt. Pandemin fick omfattande konsekvenser för hälsa, ekonomi och samhälle, vilket ledde till drastiska folkhälsoåtgärder och snabb utveckling av vacciner. Denna avhandling undersökte kliniska, virologiska, serologiska och immunologiska aspekter hos patienter inlagda med covid-19 genom tre delstudier.

I studie I analyserades neutraliserande antikroppar (NAb) upp till sex månader efter symtomdebut och dessas samband med sjukdomsgrad. Nästan alla patienter (88 %) utvecklade antikroppar inom fyra veckor, alla med hög neutraliserande kapacitet. Högre NAb-nivåer sågs hos patienter med svårare sjukdom 1, 3 och 6 månader efter insjuknandet. Däremot fanns inget samband mellan virusmängd i svalget (viral load) och sjukdomens svårighetsgrad. Endast 1 av 61 prover kunde odlas fram som replikations-kompetent virus i celler, vilket tyder på mycket låg smittsamhet efter första sjukdomsveckan.

I studie II jämfördes immunsvar vid inläggning mellan vaccinerade och ovaccinerade patienter (matchade för kön och ålder). Vaccinerade patienter hade högre nivåer av det anti-inflammatoriska cytokinet IL-10 men lägre nivåer av totala B-celler (CD19+) och naiva CD4+T-celler. Mönstret kan tyda på att vissa patienter utvecklat ett suboptimalt och mindre effektivt immunsvar efter vaccination, vilket kan ha bidragit till att de trots vaccination insjuknat så pass allvarligt att sjukhusvård krävts. Detta identifierades som ett område för vidare forskning.

I studie III undersöktes hur kroppsvikt (normalvikt, övervikt respektive obesitas) påverkar immunprofilen hos inlagda patienter med covid-19. Patienter med obesitas hade ett mer pro-inflammatoriskt cytokinsvar efter T-cellsstimulering in vitro och högre IL-10-nivåer jämfört med normalviktiga. Dessutom uppvisade de obesa en särskild B-cells-profil med ökat antal naiva och övergångs-B-celler, icke-klass-switchade minnes-B-celler samt plasmablaster, vilket teoretiskt kan bidra till ökad sjukdomsbenägenhet.

Sammanfattningsvis visar resultaten i avhandlingen att:

• Svår COVID-19 ger högre och mer långvariga nivåer av neutraliserande antikroppar.
• Virusmängd i övre luftvägarna korrelerar inte till sjukdomens svårighetsgrad.
• Vaccinerade som läggs in kan uppvisa ett avvikande immunsvar med högt IL-10 och reducerad T-/B-cells-aktivering jämfört med icke-vaccinerade.
• Obesitas är kopplat till ett mer pro-inflammatoriskt tillstånd vid inläggning och en förändrad B-cellsprofil.

Studierna bidrar till en fördjupad förståelse av hur sjukdomsgrad, vaccination och obesitas påverkar immunförsvaret vid sjukhuskrävande COVID-19 och identifierar möjliga immunologiska mekanismer bakom svår sjukdom och därav följande behov av sjukhusvård.

Ingående delarbeten

Paper I: ”High titers of neutralizing SARS-CoV-2 antibodies six months after symptom onset are associated with increased severity in covid-19 hospitalized patients” Sejdic A, Frische A, Jørgensen CS, Rasmussen LD, Trebbien R, Dungu A, Holler JG, Ostrowski SR, Eriksson R, Søborg C, Nielsen TL, Fischer TK, Lindegaard B, Franck KT, Harboe ZB. Virol J. 2023 Jan 25;20(1):14.

Paper II: ”Immune cell populations and induced immune responses at admission in patients hospitalized with vaccine breakthrough SARS-CoV-2 infections” Sejdic A, Hartling HJ, Holler JG, Klingen Gjærde L, Lindegaard B, Dungu AM, Gnesin F, Møller MEE, Teglgaard RS,Niemann CU, Brooks PT, Jørgensen CS, Franck KT, Fischer TK, Marquart HV, Harboe ZB, Ostrowski SR. Front Immunol. 2024 Jun 5;15:1360843.

Paper III: ”Deep immune cell phenotyping and induced immune cell responses at admission stratified by BMI in patients hospitalized with covid-19: an observational multicenter cohort pilot study” Sejdic A, Hartling HJ, Gitz Holler J, Klingen Gjærde L, Matovu Dungu A, Engel Møller ME, Svanberg Teglgaard R, Utoft Niemann CU, Brooks PT, Mogensen TH, Weis N, Podlekareva D, Baum Jørgensen ML, Ortved Gang A, Stampe Hersby D, Hald A, Dam Nielsen S, Lebech AM, Helleberg M, Lundgren J, Træholt Franck K, Fischer TK, Harboe ZB, Marquart HV, Rye Ostrowski S, Lindegaard B. Clin Immunol. 2024 Oct;267:110336.

Kort om mig

Jag är ST-läkare i infektionssjukdomar med klinisk tjänstgöring vid Helsingborgs lasarett. Min forskningsanknytning är till Lunds universitet samt Statens Serum Institut i Köpenhamn, Danmark och mitt huvudsakliga forskningsområde är klinisk virologi med särskilt fokus på virologiska specialdiagnostiska metoder. Tidigare har min forskning främst rört SARS-CoV-2 och influensa, men jag har nyligen beviljats ett fyraårigt ALF-anslag för yngre forskare för ett projekt som syftar till att etablera en validerad metod för helgenomsekvensering av varicella-zoster-virus (VZV). Inom projektet undersöks bland annat den epidemiologiska fördelningen av cirkulerande VZV-stammar samt sambandet mellan virusgenomik, VZV reaktivering och antiviral resistens.

På fritiden följer jag gärna italiensk fotboll och ägnar mig åt datorer och teknik. Ärligt talat är det nog där jag kopplar av och nördar ner mig på riktigt, när jag inte är upptagen med livet som (relativt) nybliven pappa …