Riktlinjer

Behandlingsriktlinjer för Clostridioides difficile infektioner 2023

Publicerad 23 maj 2023

Till CDI behandlingsriktlinjer

 

Behandlingsriktlinjer på uppdrag av Svenska Infektionsläkarföreningen

Clostridioides difficile (tidigare Clostridium difficile) (1) är en tarmbakterie som orsakar diarré efter antibiotikabehandling och hos äldre inte sällan livshotande kolit. C. difficile infektion (CDI) är en av våra vanligaste vårdrelaterade infektioner med 6000 sjukdomsfall årligen i Sverige. De sista femton åren har globala epidemier med virulenta stammar orsakat svåra kliniska fall och förhöjd mortalitet. Insatser inom vårdhygien och begränsningar av antibiotikabruk har sannolikt hejdat denna utveckling på senare år (2). Behandlingen mot CDI har samtidigt sviktat och den höga recidivfrekvensen har inspirerat till nya behandlingsstrategier. Europeiska behandlingsrekommendationer har via ESCMID (European Society of Clinical Microbiology and Infectious Diseases) uppdaterats 2021 (3) och nya läkemedel som fidaxomicin och bezlotoxumab samt fekal mikrobiota transplantation (FMT) har lyfts fram både i primärbehandling och vid recidiv. Samtidigt har ett reviderat terapidokument även publicerats av IDSA (Infectious Diseases Society of America) (4). I vad mån dessa förändringar skall innebära ändrade rekommendationer även i Sverige kommenteras i dessa uppdaterade behandlingsriktlinjer.

Vi har valt att inte primärt väga in kostnadsaspekten utan utgått från den medicinska preferensen och evidens till dags dato. En uttalad ambition har varit att publicera ett mer lättillgängligt dokument som likt de europeiska riktlinjerna fokuserar på kritiska frågor (3) och där evidensbaserad konsensus styrt våra svar i form av uppdaterade terapirekommendationer.

För evidensgradering hänvisas till ESCMIDs behandlingsriktlinjer från 2021 (3), som utförts enligt GRADE. I de fall där behandlingsriktlinjerna avviker från ESCMIDs riktlinjer följs dessa rekommendationer av en mer utförlig motivering.

Remissinstanser för behandlingsriktlinjerna har varit Läkemedelsverket, Föreningen för Klinisk Mikrobiologi, Referensgruppen för Antibiotikafrågor, Svenska Hygienläkarföreningen samt nationella Strama.

Riktlinjegruppen

• Jon Edman Wallér, samordnare, Göteborg/Borås
• Lars-Magnus Andersson, Göteborg
• Carl-Johan Fraenkel, Lund
• Cecilia Magnusson, Jönköping
• Torbjörn Norén, Örebro
• Johan Rasmuson, Umeå
• Kristina Rizzardi, Folkhälsomyndigheten, Solna
• Lena Serrander, Linköping

CDI vårdprogram 2023