Nyhet

Kraftsamling för Sveriges infektionsdocenter

12 december 2022

Infektionsläkarföreningens visionsdokument från 2020 blev startskottet för Magnus Rasmussens och Johan Westins initiativ att bilda ett akademiskt nätverk för att främja kunskapsutbyte inom infektionsspecialiteten. Sedan dess har de arrangerat ett antal nätverksmöten och skapat ”Docentlistan”. Och de har en del andra planer i syfte att facilitera samverkan inom forskarutbildning och grundutbildning.

Magnus Rasmussen

Magnus Rasmussen är infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund och professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet. Han har sedan ett par år tillbaka engagerat sig i att stärka såväl grundutbildning som forskarutbildning inom området och har tillsammans med professorskollegan Johan Westin på infektionskliniken i Göteborg bildat ett akademiskt nätverk inom området infektionssjukdomar. Syftet är bland annat att underlätta kontakter mellan handledare och forskare. De arrangerar även nätverksmöten för kunskapsutbyte och har nu kartlagt Sveriges docenter med specialistkompetens inom infektion.

Grundat i SILF:s vision

Arbetet grundar sig i det visionsdokument som SILF skrev 2020, där man bland annat identifierade att det behövdes mer samverkan kring grundutbildningen, forskarutbildningen och inom forskningen. Magnus Rasmussen och Johan Westin tog då initiativet att tillsammans med kollegor på samtliga universitetskliniker bilda ett akademiskt nätverk.

Johan har tagit huvudansvar för grundutbildningsfrågor, medan Magnus har ansvarat för forskarutbildningen, bland annat vad gäller frågor kring samverkan och villkor för forskningen. De är dessutom sammankallande för nätverket.

– För samarbete kring konkreta forskningsprojekt finns ett annat forskningsnätverk som heter Action Sweden. Det nätverket är tänkt att stimulera klinisk forskning om akuta infektionssjukdomar, särskilt prövarinitierade studier, och är anknutet till Svenska Läkarsällskapet, berättar Magnus Rasmussen.

Akademiska nätverksträffar

Alla infektionsläkare som har en universitetstjänst för forskning eller undervisning vid någon av de sju universitetsorterna har bjudits in till de nätverksmöten som har arrangerats, totalt är det cirka 25 personer. Mötena har till en början skett digitalt men i samband med Infektionsveckan 2022 hölls ett första fysiskt möte. Fler träffar finns inplanerade och i framtidsplanerna ingår även att sprida information om disputationer vid de olika lärosätena.

Disputationen är en högtidlig händelse, och vi vill öka möjligheterna för fler intresserade att ta del av avhandlingsarbetena. De flesta disputationer görs numera i hybridform, dels med publik på plats i lokalen och dels som videosändning som kan följas på distans. Att lyssna en stund på presentationen eller diskussionen är ett bra sätt att fortbilda sig och ta del av den senaste forskningen. Kanske kan man använda Infektionsläkarföreningens webbplats för ändamålet, men det kan faktiskt vara så enkelt som att man delar en zoomlänk.

Docentlistan

Det akademiska nätverket har nu tagit fram en lista på Sveriges alla docenter inom infektionssjukdomar. Listan är tänkt att göra det enklare för forskare att hitta och kunna ta kontakt med docentkompetenta kollegor, till exempel när man behöver en lämplig opponent eller deltagare i betygsnämnd inför disputationer. Listan ska också kunna användas av yngre läkare för att hitta möjliga forskningshandledare med kompetens inom det område man vill studera.

Docentkompetens krävs för att kunna handleda doktorander men också för att delta i det viktiga arbetet med att värdera och examinera akademiska avhandlingar. Sverige är ett ganska litet land och ibland kan det vara svårt att hitta opponenter och opartiska (det vill säga någon man inte har samarbetat med) specialister som kan kritiskt granska och examinera en forskarstuderandes vetenskapliga arbete. Ibland känner man de som har liknande forskningsintressen så pass väl att det kan finnas risk för jäv. En uppdaterad lista över alla infektionsdocenter i Sverige blir en ovärderlig hjälp i sökandet efter en oberoende expert.

Listan gör det lättare att få en överblick över den expertis som finns på olika orter, hitta handledare för den som vill börja forska eller helt enkelt komma i kontakt en expert för att diskutera ett kliniskt eller vetenskapligt problem.

– Vi är ganska många som kan handleda, men vi behöver bli fler. Trots att vi är många docenter i Lund och Malmö är behovet av handledare i Skåne ibland större än tillgången. Bland annat är många som vill söka ”forskar-AT-tjänster” och behöver handledare.

Att hitta en forskningshandledare kan vara extra utmanande om man arbetar på en infektionsklinik utanför universitetsorterna. Handledning på distans är numera inget problem eftersom det finns utmärkta tekniska förutsättningar.

Vi vill underlätta för infektionsläkare, även utanför universitetsklinikerna, att forska, säger Magnus Rasmussen. Det är positivt att fler ägnar sig åt forskning och utvecklingsarbete. Det är viktigt för specialiteten att tillräckligt många infektionsläkare går vidare i sin forskarkarriär efter disputation för att kunna besätta högre akademiska tjänster med kompetenta sökande som också har klinisk kompetens.

Docentlistan är tänkt att göra det enklare för forskare att hitta och kunna ta kontakt med docentkompetenta kollegor, till exempel när man behöver en lämplig opponent eller deltagare i betygsnämnd inför disputationer.

Bidrar till jämlik vård

Magnus handleder just infektionsläkare på andra orter, och upplever en hel del utmaningar kring att man är anställd i olika regioner och inte har samma arbetsgivare. Han tror att det kommer att behövas både flexibilitet och nya lösningar för att få forskarutbildningen på icke-universitetskliniker att fungera bra.
– Forskning och utvecklingsarbete behöver göras på alla olika typer av kliniker. Det är jätteviktigt att det bedrivs både forsknings- och utvecklingsarbete även på de mindre sjukhusen, bland annat för att vården ska bli mer jämlik. Alla ska få den bästa infektionssjukvården, oavsett var i landet man bor, avslutar Magnus Rasmussen.

Fördelar och utmaningar

Magnus Rasmussens arbetstid är uppdelad i 70 procent forskning/undervisning och 30 procent på kliniken, där han framförallt arbetar med allvarliga bakteriesjukdomar såsom endokardit. Att kombinera kliniskt arbete med forskning och undervisning menar han innebär både fördelar och utmaningar.
I den bästa av världar är det en jättefin kombination, utmaningen ligger i att få tillräckligt med tid för att få både bredd och djup. Det är ett stort och jättespännande område, men det är svårt att känna sig tillräcklig i alla de olika situationerna. I min roll som lärare behöver jag ha bredden, i forskningen gäller det att komma på djupet och se vilka samband som är viktiga att fokusera på. För att forskning och undervisning ska fungera bra är det viktigt med en klinisk förankring och det är en styrka för den kliniska verksamheten att vi inom infektionsområdet har många kliniker med erfarenhet av både forskning och undervisning.
Betydelsen av att ha det finns personer med kompetens både inom klinik och forskning blev särskilt tydligt under pandemin.
– När covid-19 var nytt var behovet av forskning jättestort, och vi behövde få fram resultat och ny kunskap snabbt. Bland annat utvärderade vi tillförlitligheten i snabbtester. Då var det viktigt att även ha välfungerande rutiner kring metodik och att forskningen gjordes på ett korrekt sätt.Att ta del av varandras erfarenheter, samverka och nå ut med ny kunskap blev också väldigt viktigt. Magnus Rasmussen nämner särskilt de webbinarier som arrangerades av SILF som betydelsefulla kunskapsförmedlare under pandemin.

Kajsa Asp Jonson

Annonser

Annonser