Avhandlingar och publikationer

Tick-borne encephalitis – Clinical and virological aspects

Publicerad 5 februari 2021

Malin Veje

Sammanfattning

Tick-borne encephalitis (TBE), fästingburen hjärninflammation, orsakas av TBE virus (TBEV), som finns i Europa och Asien och huvudsakligen sprids av fästingar.

Den här avhandlingen innehåller studier på 200 av de 373 TBE-patienter som diagnostiserades i Västra Götaland under åren 1997-2017. Syftet med arbetet var att undersöka vilka symtom som TBE-patienter lider av vid långtidsuppföljning efter sjukdomen, för att underlätta behandling och rehabilitering. Dessutom önskade vi utvärdera den befintliga TBE-diagnostiken och undersöka immunförsvarets reaktion på viruset.

I delarbete I, intervjuade vi 92 patienter i mediantid 5,5 år efter sjukdomen. TBE-patienterna hade signifikant mer problem med minne, koncentration, initiativförmåga och motivation, trötthet, huvudvärk samt finmotorik, balans och koordination jämfört med en kontrollgrupp. För att ytterligare utröna möjliga orsaker till tröttheten, utförde vi polysomnografi/ sömnundersökning på 22 TBE-patienter och 20 kontroller i delarbete II. Vi fann att TBE-patienterna led av ökad trötthet och var mer påverkade i det dagliga livet än kontrollerna, trots likvärdiga sömnmönster och andel sömnapnéer. I delarbete III analyserades antikroppar och polymeraskedjereaktion (PCR) på 248 sparade blod- och ryggvätskeprover från 129 smittskyddsanmälda TBE-patienter. Slutsatsen var att den befintliga rutindiagnostiken fungerar väl, och att både analys av IgG-antikroppar i ryggvätska och PCR är av ytterligare värde. Delarbete IV beskriver sjukdomsförlopp och virologiska provsvar ifrån två patienter med TBE. TBE- virus kunde för första gången påvisas i urinprover. I delarbete V undersökte vi om komplementsystemet, en del av det ospecifika immunförsvaret, var aktiverat hos TBE-patienter. I ryggvätskeprover ifrån 20 TBE-patienter fann vi signifikant ökade koncentrationer av komplementfaktorer, jämfört med 32 friska kontrollpersoner. Denna upptäckt är ett led i att bättre förstå hur immunsystemet reagerar på TBE-virus.

Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att TBE kan leda till ett flertal olika restsymtom, som kan kvarstå lång tid efter infektionen. Rutindiagnostiken fungerar väl, och tillägg av IgG-antikroppsbestämning i ryggvätska samt PCR på olika kroppsvätskor kan förbättra diagnostiken ytterligare. Den så kallade klassiska vägen för aktivering av immunförsvarets komplementsystem aktiveras vid TBE, kunskap som
kan bli viktig för framtida, möjliga behandlingsstudier.

I avhandlingen ingående arbeten

I. Veje, M, Nolskog P, Petzold M, Bergström T, Lindén T, Peker Y, Studahl M. Tick-borne encephalitis sequelae at long-term follow-up: a self- reported case-control study. Acta Neurologica Scandinavica 2016; 134: 434-441

II. Veje M, Studahl M, Thunström E, Stentoft E, Nolskog P, Celik Y, Peker Y. Sleep architecture, obstructive sleep apnea and functional outcomes in adults with a history of Tick-borne encephalitis. PLoS One 2021; 16(2):e0246767

III. Veje M, Studahl M, Johansson M, Johansson P, Nolskog P, Bergström T. Diagnosing Tick-borne encephalitis: a re-evaluation of notified cases. European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases 2018; 37: 339-344

IV. Veje M, Studahl M, Norberg P, Roth A, Möbius U, Brink M, Bergström T. Detection of Tick-borne encephalitis virus RNA in urine. Journal of Clinical Microbiology 2014; 52: 4111–4112

V. Veje M, Studahl M, Bergström T. Intrathecal complement activation by the classical pathway in tick-borne encephalitis. Journal of NeuroVirology 2019; 25: 397–404.