Avhandlingar och publikationer

The impact of viral vaccines in immunosuppressed and at-risk individuals

Publicerad 20 december 2023

Anja Rosdahl

Sammanfattning:

Denna avhandling syftade till att belysa olika aspekter på vaccination mot allvarliga virussjukdomar och det efterföljande immunsvaret hos utsatta grupper.

I tidigare studier har man sett att vid vaccination mot hepatit A av personer med reumatoid artrit som står på behandling med metotrexat och/eller Tumor Nerosis Factor (TNF) serokonverterar långsammare och till en lägre grad än friska jämnåriga. I det första arbetet testade vi därför om en extra dos av hepatit A vaccin ökade chansen för tidigt immunsvar hos denna grupp. Sextionio patienter primärvaccinerades antingen med två, dvs dubbla doser vaccin vid första besöket eller två doser med en månads intervall, följt av en boosterdos efter 6 månader. Fyrtioåtta friska kontrollpersoner vaccinerades med standardschema, dvs två doser med 6 månaders intervall. Två månader efter studiestart hade 88% av studiepatienterna med RA skyddande nivåer av hepatit A-antikroppar jämfört med 94% av kontrollerna. Andelen med seroprotektiva antikroppsnivåer motsvarar ungefär den nivå man kan förvänta sig kvarstår efter en månad om man i stället givit gammaglobulin. Efter boosterdosen hade 99% av studiedeltagarna skyddande antikroppsnivåer. Ett intressant bifynd i studien var det låga immunsvaret hos de friska kontrollpersoner som var över 50 år, där endast 79% hade skyddande antikroppsnivåer två månader efter primärvaccinationen.

Den andra studien syftade till att identifiera bakomliggande faktorer till samt beskriva kliniken vid vaccinationsgenombrott av tick borne encephalitis (TBE). Samtliga 1004 fall av rapporterad TBE i region Stockholm mellan 2006–2015 granskades avseende tidigare vaccinationer varav 53 bedömdes som vaccinationsgenombrott. Majoriteten av dessa patienter var över 50 år och de flesta insjuknade efter tredje eller fjärde dosen, men enstaka individer hade fått så många som 9 doser vaccin. Samsjuklighet med andra kroniska sjukdomar var vanligt och en tredjedel av patienterna var immunsupprimerade antingen pga sjukdom eller läkemedel. Över 80% av patienterna uppfyllde kriterierna för måttlig till svår sjukdom och ungefär en fjärdedel krävde intensivvård, i många fall under mycket lång tid.

Den tredje studien hade för avsikt att belysa sambandet mellan det medfödda och adaptiva immunsvaret vid vaccination mot covid-19 med mRNA vaccin, samt om det förelåg en eventuell påverkan av tidigare infektion. Till studien rekryterades 30 personer, samtliga sjukvårdspersonal, varav 14 med tidigare verifierad covid-19 infektion. Den första vaccindosen gav mycket kraftigare immunrespons hos dem med tidigare infektion, både beträffande aktivering av det medfödda och det adaptiva immunsvaret. Skillnaderna utjämnades vid nästföljande dos, men först efter tredje dosen var såväl kvantitet som kvalitet av spike-antikropparna likvärdiga i båda grupperna. Den medfödda immunresponsen triggad av mRNA vaccin kännetecknades av uppreglering av typ I-interferon och monocytrelaterade gener, differentiering av monoocyter, samt en ökad sekretion av proinflammatoriska cytokiner och kemokiner. Hos gruppen med tidigare covid-infektion sågs en kraftigare medfödd immunrespons efter första vaccindosen jämfört med covid-naiva, och hos naiva sågs en kraftigare reaktion efter dos två jämfört med dos ett. Detta skulle kunna tala för någon form av ”trained immunity” även i det medfödda immunförsvaret, alternativt att förekomsten av spike-specifka antikroppar har förmåga att modulera det medfödda immunsvaret.

I det fjärde arbetet studerades det adaptiva immunsvaret av mRNA-vaccin mot covid-19 hos patienter med kronisk njursvikt, stadium 4 och 5, vilka ännu inte påbörjat dialys eller genomgått njurtransplantation. Studien inkluderade 20 patienter med njursvikt och 9 friska kontrollpersoner. Deltagarna vaccinerades med två doser m-RNA-vaccin med en månads intervall, samt en boosterdos efter 3–6 månader och följdes upp med prover under ett år. Samtliga patienter svarade på de första två doserna vaccin och utvecklade antikroppar mot spike-proteinet. Även om det fanns en trend med något svagare immunsvar hos njursviktpatienterna var skillnaden i de flesta parametrar inte signifikant och kinetiken i produktion av antikroppar och B celler följde samma mönster i båda grupperna. Endast nivån av spike-antikroppar i saliv och aktiveringen av cytotoxiska CD8+ T celler var signifikant lägre hos patienterna med njursvikt. Den kliniska betydelsen av detta är oklar, men möjligen kan en sämre aktivering av cytotoxiska T celler vara en faktor bakom ökad risk för svår sjukdom när smitta väl inträffat.

Sammanfattningsvis ger denna avhandling ytterligare några pusselbitar till förståelsen för hur individuella faktorer påverkar utfallet efter vaccination. Med ökad förståelse har vi möjlighet att modifiera och skräddarsy vaccinationsscheman för att därigenom öka chansen till ett stabilt skydd och samtidigt minimera risken för onödiga biverkningar.

Delarbeten i avhandlingen:

I. Rosdahl A, Herzog C, Frosner G, Noren T, Rombo L, Askling HH. An extra priming dose of hepatitis A vaccine to adult patients with rheumatoid arthritis and drug induced immunosuppression – A prospective, open-label, mul-II. Hansson KE, Rosdahl A, Insulander M, Vene S, Lindquist L, Gredmark-Russ S, Askling HH. Tick-borne Encephalitis Vaccine Failures: A 10-year Retrospective Study Supporting the Rationale for Adding an Extra Priming Dose in Individuals Starting at Age 50 Years. Clin Infect Dis 2020, 70(2):245-251.

III. Hellgren F, Rosdahl A, Arcoverde Cerveira R, Lenart K, Ols S, Kwon Y, Kurt S, Delis A-M, Evander M, Normark J, Ahlm Clas, Forsell M, Cajander S, Loré K. Prior infection modulates the early inflammatory response to mRNA vaccination. Submitted and under revision.

IV. Rosdahl A, Hellgren F, Norén T, Smolander J, Wopenka U, Loré K, Askling H H. A twelve month follow up of the immune response to prime and booster vaccination in adults with Chronic Kidney Disease stage 4 and 5 with SARS-CoV-2 vaccine BNT162b2. Submitted.

Kort om mig

Jag är född och uppvuxen i Lerum, men drog vidare till Linköping för läkarstudier och därefter till Jönköping för AT innan jag slutligen hamnade i Örebro där jag blivit kvar även efter avslutad specialistutbildning. Redan tidigt bestämde jag mig för att forskning inte var min grej, men efter uppmuntrande ord från mina handledare så blev det slutligen en avhandling och så här på andra sidan har jag laddat upp med många nya idéer för kommande projekt (så även den motsträvige kan bli omvänd till slut). När jag har lite fritid spenderar jag gärna den tillsammans med min familj i någon av Örebros alla naturreservat, bland mina blomsterrabatter eller ägnar mig åt nördiga jippon som brädspel och geocaching.