Avhandlingar och publikationer

Infections in the central nervous system with focus on meningococcal disease – clinical and epidemiological aspects

Publicerad 25 mars 2022

Olof Säll

Sammanfattning

Denna avhandling belyser olika aspekter av CNS-infektioner med fokus på meningokocker, en av de mer fruktade patogenerna. De är ökända för att kunna orsaka allvarliga infektioner med ett snabbt sjukdomsförlopp, men de tillhör samtidigt vår normalflora.

Snabb och tillförlitlig diagnostik är avgörande för behandling av CNS-infektioner, vilket ofta saknas i resursbegränsade länder. I avhandlingens första delarbete var målet att hitta orsaken till CNS-infektioner vid ett sjukhus i Nepal (United Mission Hospital Tansen) med hjälp av molekylära metoder. Likvorprover från patienter med kliniskt misstänkt meningit eller encefalit analyserades för 25 olika agens med två kommersiella multiplex PCR-paneler (FilmArray ME panel och MeningoFinder 2SMART) samt realtids PCR för japansk encefalit, Dengue och Nipah virus. Hela 67 % av patienterna hade tagit antibiotika före ankomsten till sjukhus; oftast perorala cefalosporiner. Trots klinisk misstanke om infektion och att proverna undersökts för ett relativt stor antal patogener kunde agens påvisas i endast 23 % av proverna. I jämförelsen av multiplex PCR- panelerna uppvisade FilmArray ME panel högre känslighet för flera agens och krävde betydligt mindre laborativ arbetstid. Ytterligare studier av orsakande agens vid CNS-infektioner behövs, särskilt i länder med begränsad tillgång till diagnostik. När riktade PCR-analyser inte identifierar orsakande agens kan metagenomik vara en värdefull metod för framtida studier.

Övriga delarbeten har fokuserat på meningokocker. I två delarbeten studerades den kliniska bilden hos patienter med invasiv meningokockinfektion orsakad av serogrupp Y och W, de nu vanligaste serogrupperna i Sverige. Vi fick hjälp av samtliga smittskyddsenheter i landet att retrospektivt granska journaler från meningokockorsakade sjukdomsepisoder. Relativt många patienter hade pneumoni och mag- tarmsymtom och färre patienter än förväntat hade meningit. Endast hos 4 % av patienterna med serogrupp W noterades petekier. Sammantaget sågs ofta en ospecifik klinisk bild och det var ofta svårt att på den kliniska bilden se att det rörde sig om meningokockinfektion. Barn och unga vuxna drabbas fortfarande av meningokockinfektioner, men jämfört med tidigare drabbas numera fler äldre personer av dessa infektioner. En atypisk symtombild vid meningokocksjukdom kan leda till fördröjd diagnos och behandling, med konsekvensen att antibiotikaprofylax till närkontakter fördröjs.

I det fjärde delarbetet studerades bärarskap av meningokocker bland ca 3000 studenter i Örebro vid upprepade tillfällen. Det var väldigt roligt att stå i korridorerna på universitet och informera om forskning och försöka rekrytera deltagare till studien. Vi bjöd på gott fika till studiedeltagarna och vår slogan ”ta ett halsprov – få en fika” underlättade rekryteringen, även om många var intresserade av att delta i studien enbart för att bidra till forskningen. Faktorer som i högre grad var associerat till bärarskap av meningokocker var manligt kön, ålder < 22 år, rökning samt att ha druckit alkohol eller varit på fest senaste veckan. Bärarskap av samma meningokockstam i minst 12 månader kunde påvisas, vilket inte beskrivits tidigare. Vi noterade en bärarskapsfrekvens på 9 % vilket låg på en förväntad nivå. Något förvånande var att endast hos en individ påvisades bärarskap av den meningokockstam som orsakade flest invasiva sjukdomsfall i Sverige under samma tidsperiod.