Avhandlingar och publikationer

ESBL-producing Enterobacterales -Transmission, intestinal colonizationand host respons

Publicerad 23 oktober 2020

Oskar Ljungquist

Sammanfattning

Kunskapsläget om bärarskap av antibiotikaresistenta tarmbakterier av typen ESBL (extended-spectrum beta-lactamases) är idag bristfälligt. Det är oklart hur länge bärarskapet fortgår, om och när bärarskapet upphör, hos vilka detta sker och om det går att påverka bärarskapets längd med farmakologisk behandling eller någon annan slags terapi. Mer kunskap behövs kring riskfaktorer för, och implikationer av, bärarskap av ESBL- bildande tarmbakterier (EPE).

Avhandlingsarbetet har syftat till att öka denna kunskap genom att undersöka nya smittvägar för EPE och riskfaktorer för att bli långvarig bärare av EPE. I avhandlingen utvärderas huuruvida probiotika kan ha effekt på EPE-bärarskap. Vidare undersöktes antikroppssvar mot infektion med EPE och slutligen studerades i hur hög grad man idag ser bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier hos skåningar som har drabbats av diarré i samband med utlandsresa.

Delarbete I är en studie rörande bäraraskap av ESBL-bildande bakterier hos hushåll med hund och inkluderade 22 hundägare med konstaterat bärarskap av ESBL-bildande bakterier samt en kontrollgrupp med 29 hundägare utan ESBL-bildande bakterier. I två av 22 hushåll var både hundägare och hund positiva med identisk ESBL-bildande stam sett till art, resistensbestämning, genotyp och multiple locus VNTR analysis (MLVA). Spridning av EPE mellan hundar och människor kan ske, i detta material i begränsad omfattning och med oklar smittriktning.

I delarbete II undersöktes riskfaktorer för långvarigt bärarskap (mer än 3 månader) av ESBL-bildande bakterier i en prospektiv kohortstudie. Urologisk intervention och genomgången infektion med ESBL-bildande bakterier visades vara associerat med förlängt bärarskap, medan resa till Afrika/Asien senaste 2 åren var kopplad till minskad risk för förlängt bärarskap. Hälften av deltagarna i studien var omedvetna om att de var koloniserade eller hade haft en infektion med ESBL-bildande bakterier. Behandlande läkare behöver därför bli bättre på att ge muntlig och skriftlig information till patienter som bär ESBL-bildande bakterier.

Delarbete III är en prospektiv, randomiserad, placebokontrollerad studie som undersökte om probiotikan Vivomixx® kunde eliminera bärarskap av ESBL-bildande bakterier jämfört med en kontrollgrupp som fick placebo. Ingen statistisk signifikant skillnad i behandlingsutfall mellan grupperna kunde påvisas.

I delarbete IV undersöktes förekomst av antikroppar mot ESBL-enzymen CTX-M-15 och CTX-M-27. Patienter med antibiotikaresistenta tarmbakterier i blodet jämfördes med en kontrollgrupp av patienter med E. coli-bakterieri blodet utan sådan specifik antibiotikaresistens. Vi fann en statistisk signifikant skillnad som tyder på att antikroppar mot ESBL-enzymet har en roll i immunförsvarets reaktion mot blodinfektioner med ESBL-bildande bakterier.

Delarbete V är en kohortstudie av tvärsnittskaraktär där vi undersökte i vilken utsträckning bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier förelåg hos utlandsresenärer som kommit hem med symtom på turistdiarré. Med molekylära metoder undersöktes bakterierna på DNA-nivå för förekomst av resistens- och virulensgener. Av 303 utlandsresenärer hade 84 påvisad ESBL i avföringsprov (28%). Jämfört med en studie som gjordes på liknande sätt för 10 år sedan förelåg en liten men icke statistiskt signifikant ökning. Det är betryggande att trots ökad förekomst av ESBL-bildande tarmbakterier i kliniska prover, samt ökat globalt resande, så ökade inte förekomsten av ESBL i avföringsprov hos resenärer med turistdiarré.