Covid-19 vaccination

Kunskapen om SarsCoV-2 och covid-19 utvecklas snabbt. Den som använder informationen nedan i dokumentet skall alltid själv värdera informationen och vid behov bekräfta informationen med andra källor innan den används som vägledning vid utarbetande av lokala styrdokument, medicinsk rådgivning eller behandling.

Här publiceras de medicinska frågor om covid-19 -vacciner som har kommit till e-postbrevlådan vardprogramgrupp.vaccination@infektion.net och besvarats.

Denna frågelåda är avsedd för medicinska patientfrågeställningar och specifika vaccinfrågor från i första hand kliniskt verksamma läkare, däremot inte personliga frågor, som vi hänvisar till respektive vårdgivare.


Fråga, 2021-04-06
Arbetar som läkare på vaccinationsenhet i Malmö. Undrar om det har inkommit data som stöder hur vi skall agera utifrån problematiken pågående/genomgången långtidscovidsyndrom och vaccinering. Själv är jag skeptisk – hur fundrar ni?

Svar, 2021-04-12
Det finns ingen nationell rekommendation för vaccination av de som är långtidssjuka i covid-19, numera benämnt postcovid, och heller än så länge ingen definition av tillståndet i sig. Socialstyrelsen sammanställer just nu kunskapen och när den utredningen är klar kan vi få mer vägledning.  I väntan på det är vår generella rekommendation att man avvaktar vaccination till de immunfriska individer som har haft covid (kliniska symptom och PCR+) de senaste sex månaderna eftersom skyddande immunitet finns efter genomgången sjukdom. De som har haft covid enligt ovan behöver dock endast en dos vaccin tillsvidare, eftersom de redan är väl primade, detta enligt såväl aktuella publikationer som tidigare kunskap om infektionssjukdomar och vacciner.

Aktuella studier visar att det inte finns några allvarliga risker med att vaccinera, även om man kan få mer övergående biverkningar i form av muskel-, ledvärk och sjukdomskänsla, men heller inget som kan visa att det skulle vara extra fördelaktigt i denna gruppen. Vi rekommenderar heller inte att man utan speciella skäl vaccinerar vid pågående kraftiga symptom som är under utredning tex långvarig feber och värktillstånd.

Fråga, 2021-04-07
Hej!
Jag undrar om det finns någon risk med covidvaccination vid kvarvarande symtom av herpes zoster. Infektionen aktiverades i slutet av december 2020 och fortfarande finns restsymptom i form av klåda och kortare mindre smärtepisoder.

Svar, 2021-04-12
Hej, nej vi ser ingen särskild risk med covidvaccination i detta fall. Risken vid covid-19 infektion, med påföljande immunaktivering, skulle i såfall vara större och hursomhelst är ju patienten boostrad avseende varicella zostervirus nu.

Fråga, 2021-04-08
Det gäller samma fråga som tidigare. Det finns en ny studie som jag läste om förra veckan att 90 ammande kvinnor vårdarbetare som har fått Pfizer eller Moderna med bra resultat.
https://time24.news/News/1869.html
Tycker ni att man skulle kunna rekommendera så även i Sverige?

Svar, 2021-04-12
Hej, studien stöder fortsatt rekommendation att ammande kvinnor kan vaccineras och att det inte finns några farhågor avseende detta, enligt tidigare svar.

Fråga, 2021-03-19
Detta gäller en patient som får dos 1 Moderna 26/2. Samma patient får ny dos 16/3, denna gång vaccineras patienten med Pfizer efter att ha flyttat in på korttidsboende. Ska patienten ska ha ytterligare dos? Om så är fallet, av vilken sort och inom vilket tidsintervall?

Svar, 2021-03-29
Det finns i nuläget inga data för detta men vad vi vet från andra vaccin och det som är studerat för de som har haft COVID och sedan vaccineras så talar allt för att patienten därmed fått två doser och är fullvaccinerad.

Fråga, 2021-03-12
Patient som har fått tid för sin vaccination dos 1 på vårdcentralen. Samtidig åkomma som motiverar systemiskt kortison (i det här fallet 4mg betametason dagligen och inte bara som en tillfällig kur). Bör kortisonet sättas ut för att få god effekt av vaccineringen? Hur länge bör kortisonet vara utsatt innan respektive efter vaccinationstillfället?

Svar, 2021-03-29
Patienten verkar behöva sitt kortison pga underliggande sjukdom och viföreslår därför att det inte sätts ut eftersom vaccinerna kan ges även till immunsupprimerade eftersom de inte är levande vaccin. Teoretiskt kanske man får ett sämre svar men det vet vi inte säkert. Om man ändå vill sätta ut kortisonet (och det kan göras utan risk) föreslås att sätta ut det 2 veckor innan och låta det vara utsatt 2 veckor efter given dos. Rimligen blir det svårt eftersom den långvariga steroidterapin sannolikt kräver nedtrappning av dosen inför utsättning.

Fråga, 2021-03-19
Har ett patientfall 79 år gammal man, KOL, hypertoni som fått COMIRNATY dos 1 och cirka 1 vecka senare insjuknat med lindrig-måttlig PCR-verifierad Covid. Symtom i form av hosta, trötthet, feber. Ej behövt sjukhusvård.

Bör man i detta fall ge pat COMIRNATY dos 2 och isåfall efter hur lång tids symtomfrihet? Kan man avvakta med att ge dos 2 och betrakta genomgången infektion som likvärdig effekt? Pat blev ju inte svårt sjuk och borde ha gott skydd framöver mot både mild-måttlig och svår sjukdom? Ska ”vaccinationsgenombrott” anmälas på något sätt utöver sedvanlig sminet-anmälan?

Svar, 2021-03-25
Vi anser att du i nuläget kan avvakta med dos 2 och förmoda att personen har en bra immunitet av genomgången sjukdom. Dock har vetenskapliga data angående detta inte inkluderat denna åldersgruppen så vi vet inte hur länge immuniteten kvarstår, och han är också i en högriskgrupp. Det finns inga hinder att vaccinera honom med dos 2, förutom att han kan få mer övergående biverkningar, men vi skulle nog i alla fall vänta några månader då han inte heller är medicinskt immunsupprimerad. En yngre person skulle absolut kunna avvakta minst 6 månader.

Fråga, 2021-03-12
Finns några riktlinjer för personer med APC-resistens? Ska de vaccineras med sin åldersgrupp eller prioriteras upp? Finns något att beakta när det gäller val av vaccin?

Svar, 2021-03-23
De vaccineras med sin åldersgrupp och vaccineras med tillgängligt vaccin. I nuläget är Astras Vaccin är tillfälligt pausat av FoHM och rekommendationer inväntas.

Fråga, 2021-03-18
Har en njurtransplanterad patient som planeras vaccineras med Modernas vaccin nästa vecka. Har en aktiv bältros – 3 dagars symtom med smärta, debut av blåsor igår, antiviral behandling sedan igår. Hur ska man resonera här? Är det lämpligt med vaccinering efter 7 dgr antiviral behandling, eller ska pat vänta?

Svar, 2021-03-23
Det går bra att vaccinera så som föreslås, efter en veckas antiviral behandling och 9 dagar efter att bältros-symtomen debuterade, vi ser inga risker med detta.

Fråga, 2021-03-05
Ärende:
Man med tbl beh hypertoni, Waranbeh förmaksflimmer samt morbus Parkinson. Skall 1975 i samband med kontraströntgen blivit röd i ansiktet och fått blodtrycksfall och vårdats inneliggande under en dag.

Har därefter genomgått kontraströntgen med annat kontrastläkemedel som gått bra. Har fått klåda av blå Warantabletter och står därför på Waran Orion. Ingen födoämnesallergi eller allergi i övrigt.

Tål latex. Har inte tagit influensavaccin tidigare, tydligen blivit avrådd från detta. Tacksam bedömning.

Svar, 2021-03-19
Kontrastmedelsallergi utgör ingen kontraindikation mot vaccination mot covid-19. I samråd med allergologer rekommenderas att man vaccineras på enhet där anafylaxiberedskap finns tillgänglig och att man observeras i 30 minuter efter vaccinationen, enligt grupp B i  Svensk Förening för Allergologis dokument om covidvaccination http://www.sffa.nu/wp-content/uploads/2021/03/Riktlinjer-COVID-19-och-allergi-19-mars-2021.pdf . Bedömer inte heller att influensavaccination är kontraindicerad framgent

Fråga, 2021-03-17
Jobbar både på Onkologen och Hematologen, och har därmed hand om många patienter med cytostatikaorsakad pancytopeni och immunsuppression. Finns det någon gräns avseende LPK och / eller neutrofila (prover som vi tar ofta och rutinmässigt) varunder det inte ger något att covidvaccinera pga av dåligt antikroppssvar? Och kan det vara direkt farligt ge vaccinet till dessa patienter eller är ”worst case” bara ett dåligt svar?

Svar, 2021-03-19
Hej, den största risken för dessa patienter är att drabbas av covid-19. Troligen får det ett sämre cellulärt och humoralt svar efter vaccination, inga studier finns än men i linje med annan vaccinering, men de kan få ett viktigt marginellt skydd mot svår sjukdom så vaccination rekommenderas. Vaccination efter benmärgstransplantation följer  sedvanliga riktlinjer. På t.e.x Svensk hematologisk förenings hemsida finns länkar till den Europeiska organisationen och riktlinjer för covidvaccination.

Fråga, 2021-02-26
Undrar om jag får besvära om ett för mig knepigt fall:
Kv, MS, Mabthera, drabbas av covid i somras, tog flera månader få denna pt fri, tills slut efter plasma. Sedan följde svår dyspné som börjar ge med sig efter 6 månader. Först nu i jan har B-cellerna börjat vakna efter över ett halvt år utan Mabthera. Nu har istället pt sedan nyår en tilltagande svår trötthet och smärta i benen efter minsta aktivitet, mycket uttalade besvär. Startat covid-vaccination i feb och fick uttalad feber efter första sprutan, men gav med sig efter ngt dygn. Vad pt just nu lider av vet jag ej, utredning via vårdcentral pågår, men visst vågar jag väl ge pt dos nr 2? (Vi vill ha detta undanstökat nämligen då hon behöver komma igång med Mabthera och måste ju gå en tid efter dos 2 också.)

Svar, 2021-03-17
Det var en lite lurig fråga. Symptomen verkar hursomhelst inte relaterade till vaccination och dos 1 verkar ha gått som förväntat (frågan är vad hon fick för sorts vaccin)

Hon hade COVID i somras. Även om hon inte hade B-celler då borde hon haft T-celler som då uppfattat infektionen. Således borde vaccinet rimligen nu kanske uppfattas som en ”booster” av T-cellerna men sannolikt inte av B-cellerna. Jag tror med tanke på att hon ska få Mabthera att man ändå ska ge dos 2.  Alternativt hade varit att mäta antikroppar cirka 7 dagar efter given dos 1 (de som svarar starkt då kan nog förväntas ha ett minne).

Fråga, 2021-03-07
Finns studier som ger underlag för att välja specifik vaccintyp hos patienter med immunbrist såsom CVID, IgA-brist, cytostatikabehandling, hematologisk malignitet etc?

Svar, 2021-03-17
I nuläget saknas resultat från studier som specifikt belyser/jämför skillnader i vaccinsvar hos patientgrupper med olika former av immunsuppression. Samtliga godkända vaccin går att ge till patienter med immunsuppression, men skyddseffekten är oklar. Folkhälsomyndigheten rekommenderar för närvarande vaccination med något av de godkända mRNA vaccinen till patienter i dialys eller som har genomgått organ- eller stamscellstransplantation.

Fråga, 2021-03-12
Hej; spelar det någon roll om man får dos 2 fem veckor efter dos 1 ? 
Som jag hade förstått man skulle ha 3-4 veckor mellanrum mella dem men tyvärr har Vaccindirekt ändrat min bokade tid och då blir det 5 veckors mellanrum istället.

Svar, 2021-03-14
Hej nej det spelar ingen roll, vaccinerna är godkända för upp till 6v intervall och pågående studier undersöker om intervallet kan (förmodligen ) vara längre än så. Men det mest optimala skyddet blir ju först 1-2 veckor efter dos 2.

Fråga, 2021-03-09
Fråga om mild reaktion efter 1:dos Astra Zenica. Värme flush, svettningar och röda fläckar på bröstet. Behandlas med T Loratandin och symtom försvinner. Har antihistaminet någon påverkan på antikroppssvaret?

Svar, 2021-03-14
Nej det finns inga hållpunkter för att detta skulle påverka antikroppssvaret.

Fråga, 2021-03-04
En kollega på arbetsplatsen fick sin andra dos av modernas vaccin 26/2. Direkt fick hon urtikaria på armar/ansikte och behandlades med tavegyl/betapred som lindrade symptomen. Dock återkom de dagen efter och hon fick ånyo betapred. Reaktionen har sedan fortsatt återkomma varje dag nu i sex dagar med rodnade, marmorerade armar som kliar/bränner, trötthet, fross-attacker (ingen feber), ont i leder och allmän sjukdomskänsla. Hon har tagit betapred dagligen på morgonen i nedtrappningsdos (12-10-8), och då fått tillbaka symptomen på kvällen.

Funderingen är nu om detta är rapporterat av flera och hur hon ska förhålla sig och behandlas vidare. Fortsätta med kortison, hur länge? Antihistamin? Annat?

Svar, 2021-03-14
Mer långdragna allergiska besvär efter vaccination förekommer, men vi känner inte till något specifikt fall som just detta så det är viktigt att det rapporteras till Läkemedelsverket.   Ny klinisk bedömning rimligt om besvären inte viker efter 1-2 veckor. Hon skall inte ta fler doser av Modernas Covid19 vaccin om det blir aktuellt i framtiden.

Fråga, 2021-03-02
54- årig kvinna med reumatisk sjukdom, behandlas med Metotrexat och biosimilar till Enbrel. Känd allergi mot neomycin. Vaccinerad med dos 1 av Pfizer- Biontechs vaccin för 5 veckor sedan. Fick 3dagar senare generell urtikaria med svår klåda. Ingen andnings- eller annan allmänpåverkan. Fick behandlas med Betapred och antihistaminpreparat i flera dagar innan urtikarian gav med sig.

Frågan är nu hur vi ska ställa oss till dos 2?

Svar, 2021-03-09
Patienten tillhör en riskgrupp för att utveckla svår covid-19 och det är därför angeläget att hon, om möjligt, får två doser vaccin. I och med att urtikarian inte kom direkt utan först tre dagar efter vaccinationen är kausalsambandet inte helt säkerställt. Anmälan om möjlig biverkan bör skickas till Läkemedelsverket.

Om hon haft covid-19 före dos 1 skulle man kunna avvakta med dos 2, men annars får man ge den nu. Det är viktigt att patienten övervakas i minst 30 minuter efter given dos och att vaccinationen sker på en mottagning där det finns anafylaxiberedskap. Man kan också överväga att ge antihistamin som profylax mot eventuell urtikaria med start dagen före vaccindos 2 ( detta råd efter samråd med allergologer).

Fråga, 2021-03-05
Jag har en 60-årig patient som har pollen, pälsdjursallergi, överkänslighet mot födoämnen, astma, kronisk urtikaria och angioödem som ej är heriditärt. Inga anafylaxier. Hon har nu via arbetet erbjudits vaccination med Astra Zenicas vaccin på arbetsplatsen där man inte har någon anafylaxiberedskap.
Min fråga är om hon ska ses som en riskpatient för allvarlig vaccinationreaktion?

Svar, 2021-03-08
Alla som vaccinerar ska ha anafylaxiberedskap i form av adrenalin och utbildad sjukvårdspersonal som kan hantera en anafylaxi. Däremot bedömer vi inte att det behövs inte särskild övervakning av denna patient, förutom de 15 minuterna, då hon inte haft tidigare anafylaxier eller reagerat på vaccinationer vad vi förstår. Astra Zenecas vaccin har inte förhöjd risk för anafylaxi utan det kan jämföras med influensavaccin (1/1 miljon). Följ regionala PM.

Fråga, 2021-02-26
Ett arbetslag av över 40 personer fick Astra vaccin gosa. 50% låg dagen efter sjuka i mer eller mer ordentliga biverkningar. 
En kollega fick väldiga biverkningar efter dos 1 med Astra vaccin. Hög feber (40°) huvudvärk, i 4 dagar och efter 2 dagars arbete återigen hög feber, men nu även kräkningar och diarréer. Tog då covidprov som visade neg svar. 
Kan detta oxå komma som biverkan av vaccinet?
Bör hon avstå dos2? 
Läst att vissa med starka biverkningar kanske borde avstå dos 2, stämmer det? 

Svar, 2021-03-08
Det är inte ovanligt med biverkningar efter första dosen av AstraZenecas vaccin vilket din fråga belyser. Särskilt gäller detta yngre individer. Både kräkningar och diarréer finns beskrivna efter vaccination med AstraZenecas vaccin. Att få så långdragna och dessutom bifasiska besvär som kollegan i beskrivningen torde vara mer ovanligt. Detta bör biverkningsrapporteras till Läkemedelsverket.

Man kan fundera över om den andra fasen med feber, kräkningar och diarréer istället berodde på en infektion med något annat virus?
Det man sett hittills är att biverkningar orsakade av AstraZenecas vaccin tenderar att vara mildare efter dos 2. Jag skulle inte avråda från att ge denna andra dos.

Fråga, 2021-02-28
93-årig man, vital för åldern. Mild covid-19 infektion, PCR-verifierad, vid nyår. Återställd efter ca 2 veckor. Fick den 23 feb dos 1 av Modernas vaccin . Efter ca 16 tim feber, viss frossa, illamående och några episoder av kräkning. Påföljande dag feberfri, men trött, efter ca 2 dygn återställd. Min fråga är om dos 2 bör ges efter 4 veckor eller med längre intervall.

Svar, 2021-03-08
Vi rekommenderar att avvakta med dos 2.
Flera mindre studier har visat ett gott immunsvar på en vaccindos med mRNA vaccin efter genomgången Covid19 infektion. Begränsade data visar även att vaccinsvaret efter dos 2 hos de med tidigare genomgången infektion är svagt. Om detta även är korrekt för äldre och immunsupprimerade är inte känt. Mannen fick en kraftig reaktion för hans ålder på dos 1, antagligen för att han så nyligen haft sjukdomen. Därför rimligt att avvakta med dos 2. Man kan överväga att ge dos 2 om 6 månader men bäst är att invänta kommande direktiv för denna patientgrupp.

Fråga, 2021-03-01
Ammande kollega undrar om hon kan vaccineras. Hittar lite olika svar i litteratur. Har ni en rekommendation?

Svar, 2021-03-03
Det går bra och är också det som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten. Det finns inga studier gjorda på just ammande kvinnor men heller inga farhågor i likhet med i princip alla andra vacciner (undantag Gula Febernvaccin).

Fråga, 2021-02-26
Fråga angående gravida och amning:

Ni skrev redan…

Fråga, 2021-01-12:
En gravid VC-kollega har frågat mig om hon bör ta Covid-vaccin (Pfizers). Känner ni till om det finns några data angående gravida? Har ni någon rekommendation? Omvärlden verkar splittrad. WHO skriver att de avråder, förutom ev. till vårdpersonal…

Svar, 2021-01-12:
Hej, gravida avråds tillsvidare från vaccination , eftersom det helt saknas data, och i enlighet med både produktresumén (SPC), Folkhälsomyndigheten och UK/USAs rekommendationer. Det finns inget biologiskt stöd för att det skulle vara fosterskadande och det är inte en abortindikation att ha fått vaccinet men klokt att följa rekommendationerna tills vi vet mer.

Har ni aktuellare information?

MVC Norrbotten rekommenderade i januari till kvinnor som är gravida, ammande och graviditet-önskan inom kommande 3 månader att avstå från alla Covid vacciner.

Nu erbjuder man AstraZenecas vaccin till vårdpersonalen i Norrbotten. Infektionsläkaren tycker att gravida skall inte ta. Men andra?

Enligt Fass: Amning
Det är okänt om COVID‑19 Vaccine AstraZeneca utsöndras i bröstmjölk.

Precis som Modernas produktresumé: Amning
Det är okänt om COVID-19 Vaccine Moderna utsöndras i bröstmjölk.

Samma med Pfizer: Amning
Det är okänt om Comirnaty utsöndras i bröstmjölk

Svar, 2021-03-03
Hej det finns ännu inga nya studier att tillgå och rekommendationen ser lite olika ut i landet med 1-3 månader från covidvaccin till graviditet för de som önskar bli gravida. Tre månader låter onödigt långt och en månad torde räcka mer än väl om man tror att vaccinet skulle påverka tidig graviditet på något sätt . Det finns dock inga hållpunkter för det och studier på gravida pågår. Avseende amning så finns ju inga studier, vilket är det som uttrycks i FASS av respektive företag, men heller inga farhågor i likhet med all annan vaccinering (förutom gula-febernvaccin). Samma resonemang gäller för Astras Vaccin som för mRNAvaccinerna.

Fråga, 2021-02-25
Många inom vården kommer få AstraZenecas vaccin. Även om vaccinet verkar skydda bra mot allvarligt infektion är effekten sannolikt sämre mot nya mutationer. Förlängt intervall mellan doserna verkar gälla åtminstone i vissa regioner. Kan det bli aktuellt att boosta med mRNA efter 12 veckor istället för att ge dos 2? Teoretiskt borde det kunna ge ett något bredare ak-svar och man slipper ev. negativa effekter på immunsvaret av en andra exponering för adenovirusvektorn. Kombinationen är inte studerad men risken att immunsvaret skulle bli svagare bör vara liten.

Svar, 2021-03-03
Tack för din fråga. Teoretiskt intressant, men i nuläget finns inga studier som stödjer detta tillvägagångssätt och rekommendationen kvarstår tillsvidare att vaccinera dos 1 och 2 med samma vaccin.  Dessa rekommendationer kan komma att uppdateras vid nya data.

Fråga, 2021-02-19
En vårdpersonal har av misstag fått dos 1 och dos 2 av Pfizers vaccin med en veckas mellanrum. Hon mår bra. Vad kan man förvänta sig angående skyddseffekten, bör hon ändå få en dos till 3-4 veckor senare?

Svar, 2021-02-25
Vi ser ingen risk men det inträffade men rekommenderar i nuläget inte ytterligare en dos utan att först kontakta läkemedelsföretaget och Läkemedelsverket för råd angående dos och i såfall när. Man kan eventuellt kontrollera (spike)antikroppar om en månad och utgå från det men det förefaller otroligt att hen inte skulle ha något antikroppssvar- och vi saknar ju fastställd nivå/metod att förhålla oss till- så egentligen svårt att veta om det tillför något. FoHM informerade dock på sin webbutbildning denna vecka att de rekommenderar ytterligare en dos om för kort intervall mellan doserna, så det kan ju användas som stöd.

Fråga, 2021-02-15
Har en fråga relaterat till Covid-19 vaccination:

Tidigare frisk patient som haft verifierad, icke-sjukhuskrävande, Covid-19 i maj som nu vaccinerats med en dos av Pfizers vaccin. Dagen efter vaccinationen utvecklat kraftig huvudvärk och fatigue som kvarstår efter 3 veckors tid, dock med viss förbättring. Provtagen med negativt snabbtest för Covid-19. Hur skall man tänka kring denna patients symtom, det har visserligen bara gått 3 veckor, men finns det några studier som påvisat besvär som vid långtidscovid efter vaccination hos individ med tidigare genomgången Covid-19-infektion? Bör denna individ rekommenderas att fullfölja vaccinationen med dos 2 eller bör hen avvakta?

Svar, 2021-02-18
Hej, det finns nu aktuella publikationer, och så kallade pre-prints, som bekräftar att det som vi har lärt oss om infektionssjukdomar och vaccinologi tidigare gäller även covid-19, nämligen att genomgången sjukdom är en bra ”priming” för immunförsvaret och om man sedan ger en dos vaccin så ger det en bra immunförsvars ”boost”/påminnelse, det vill säga det blir som vaccindos 2. Studierna är ganska små avseende antal deltagare men visar också att personerna som haft verifierad covid innan dos 1 får mer biverkningar efter första dosen. Men de är övergående och ofarliga, och det finns inget som tyder på att det skulle ge långtidscovid då vaccineringen i sig utsätter immunförsvaret för en mindre dos av ”virusliknande” antigen än vid själva sjukdomen covid då man smittas av en okontrollerad mängd virus. Med denna nya kunskap har flera länder, och nu också nyligen Folkhälsomyndigheten, rekommenderat att om man haft verifierad symptomatisk covid tidigare och får kraftig allmänpåverkan eller hög feber i flera dagar efter dos 1 så kan man avvakta med dos 2 tillsvidare. Vi kommer få mer kunskap om detta, denna veckan har mer än 180 miljoner covid-19 vaccin getts i världen. Du kan ge lugnande besked till patienten. Vi rekommenderar även i detta fall rapport till Läkemedelsverket så de får kännedom om alla tidsrelaterade händelser efter vaccination.

Fråga, 2021-02-15
Har en fråga relaterat till Covid-19 vaccination:

Tidigare frisk patient som haft verifierad, icke-sjukhuskrävande, Covid-19 i maj som nu vaccinerats med en dos av Pfizers vaccin. Dagen efter vaccinationen utvecklat kraftig huvudvärk och fatigue som kvarstår efter 3 veckors tid, dock med viss förbättring. Provtagen med negativt snabbtest för Covid-19. Hur skall man tänka kring denna patients symtom, det har visserligen bara gått 3 veckor, men finns det några studier som påvisat besvär som vid långtidscovid efter vaccination hos individ med tidigare genomgången Covid-19-infektion? Bör denna individ rekommenderas att fullfölja vaccinationen med dos 2 eller bör hen avvakta?

Svar, 2021-02-18
Det finns nu aktuella publikationer, och så kallade pre-prints, som bekräftar att det som vi har lärt oss om infektionssjukdomar och vaccinologi tidigare gäller även covid-19, nämligen att genomgången sjukdom är en bra ”priming” för immunförsvaret och om man sedan ger en dos vaccin så ger det en bra immunförsvars ”boost”/påminnelse, det vill säga det blir som vaccindos 2. Studierna är ganska små avseende antal deltagare men visar också att personerna som haft verifierad covid innan dos 1 får mer biverkningar efter första dosen. Men de är övergående och ofarliga, och det finns inget som tyder på att det skulle ge långtidscovid då vaccineringen i sig utsätter immunförsvaret för en mindre dos av ”virusliknande” antigen än vid själva sjukdomen covid då man smittas av en okontrollerad mängd virus. Med denna nya kunskap har flera länder, och nu också nyligen Folkhälsomyndigheten, rekommenderat att om man haft verifierad symptomatisk covid tidigare och får kraftig allmänpåverkan eller hög feber i flera dagar efter dos 1 så kan man avvakta med dos 2 tillsvidare. Vi kommer få mer kunskap om detta, denna veckan har mer än 180 miljoner covid-19 vaccin getts i världen. Du kan ge lugnande besked till patienten. Vi rekommenderar även i detta fall rapport till Läkemedelsverket så de får kännedom om alla tidsrelaterade händelser efter vaccination.

Fråga, 2021-02-11
Min fråga gäller en kvinna 48 år . tablbeh hypothyr iö frisk
Fick sin första vaccin  covid 19 ( Cominarty-Pfizer)  den 17/1 . Tid inga allergier samma kväll  fick hon pirrningar domningar i vä ansiktshalva .  ingen muskulär svaghet . Svullnadskänsla i vä ansiktshalva .  Blivit kanske ngt bättre men kvarstående pirrningar domningar som tandläkarbedövning i vä  nedre del av ansiktet .

Frågan uppkommer nu om hon ska ta sin 2:a dos .

Det kommer säkerligen komma många personer med   limanande ej allvarliga biverkningar men inte det helt vanligaste och hur tänker man kring dos 2 .

Ska man avvakta .  Ta annat prep senare ?
tacksam för era goda råd eller vart jag kan vända mig .
Svar 2021-02-18
Kvinnan har fått neurologiska symtom efter vaccination. Vi rekommenderar noggrann klinisk undersökning, ställningstagande till eventuell ytterligare utredning samt rapportering till Läkemedelsverket avseende möjlig biverkan av Comirnaty. Eftersom hennes symtom ännu inte gått över rekommenderas hon avvakta med vaccindos 2 tillsvidare eller till mer information från Läkemedelsverket. I nuläget finns inga data på vaccineffekt om man byter vaccin så det rekommenderar vi inte.

Fråga, 2021-02-10
En liknande fråga har besvarats nedan men då gällde det en patient med tidigare genomgången covid-19.

Jag har fått fråga om fortsatt vaccination hos en 90-årig patient som dagen efter första vaccinationen blev inlagd pga kräkning, feber 39 grader och andningssvårigheter. Han förbättrades snabbt efter inkomst till akuten och blev redan efter några timmar fri från de 2L syrgas han hade och feberfri. Det hela bedömdes som en reaktion på vaccinet.
Eftersom det finns en risk att reaktionen på nästa dos blir kraftigare tvekar de nu inför fortsatt vaccination. Har ni några råd om hur man ska tänka?
Svar, 2021-02-18
Vi anser, inte minst med avseende på andningssvårigheter med behov av O2, att detta får betraktas som en allvarlig biverkan. med kräkningar som hos äldre medför alltid aspirationsrisk. Vid dos 2 kan symtomen ånyo bli häftiga på samma sätt. Biverkningen bör inrapporteras och dos 2 ej ges tillsvidare. Det skulle vara intressant att ta (spike) antikroppar för att se om detta kan påvisas inför ställningstagande till eventuell ny dos framöver, men även nukleokapsidantikroppar för att undersöka om patienten möjligen har genomgått covid tidigare och därför reagerade så häftigt?

Fråga, 2021-02-09
Vi ska börja vaccinera våra patienter och deras anhöriga nästa vecka och jag har en del frågor som jag skulle vilja maila till er ( vi har ett möte i morgon för genomgång av frågpr och jag inser att det är en del som jag inte kan svara på). Har kommer de: 
1-kakektiska Pat ej terminala, utan muskulatur eller subkutan fett, rek i.m vaccin i deltoides? Antar jag att det inte finns någon data om det, men vad skulle ni göra?
2-har ni sett Pat som efter första dosen har svarat med en hyperinmunitet reaktion? Om detta skulle hända och Pat klinikst påverkad, rek Betapred? Skickas in till akut sjukhus?
3- Pat med sekeveler och lång covid med CNS påverkan, vilket vaccin skulle ni rekommendera med tanke på de 3 fall av transvers myelit med Atsra och 4 fall av facial pares med Pfeizer?
4-Patienter < 65, ska de också erbjudas Pfeizer eller går det lika bra med Astra? Om effektivitet anses vara lika med båda 2, logistiken är mycket svårare med Pfeizer.
5-Enl astra vaccin, man uppnå bättre effektivitet efter 12 veckor, betyder det att doserna skulle ges inom ett större interval än de 28 dagar?

Svar, 2021-02-18
1. Dessa patienter kan man injicera i gluteus maximus istället för att säkerställa intramuskulär injektion, men det förutsätter att man behärskar tekniken.
2. Osäker på vad som avses med hyperimmunitetsreaktion, om IgE-medierad (typ 1)-allergisk reaktion avses kan det vara aktuellt att ge betapred liksom antihistamin, vid svårare allergisk reaktion (ovanligt) kan behandling med adrenalin im. och även sjukhusvård bli aktuellt.
3. Vaccinera inte nu, vi rekommenderar att tillsvidare, i väntan på mer kunskap, avvakta vaccination till patienter med pågående besvär av/utredning för långtidscovid.
4. Vilket som helst av Pfizers eller Astras vacciner går bra.
5. Studier antyder precis som du skriver en bättre effekt om man förlänger dosintervallet med Astra-Zenecas vaccin. Folkhälsomyndigheten har därför också nyligen ändrat sin vägledning och rekommenderar nu 9 – 12 veckors intervall mellan doserna.

Fråga, 2021-01-29
Vi har en medarbetare, frisk i övrigt, som vaccinerades med Moderna Covid-19 Vaccine. Inga biverkningar initialt men en vecka efter dosen gjorde hen ett hårt fysiskt träningspass och drabbas då av lokal, ganska uttalad, urtikaria och en febril reaktion med allmänpåverkan. Inga luftvägssymtom. Hen självbehandlade med lokala steroider och antihistaminer och blev besvärsfri på två dagar.

Biverkningen är rapporterad till Läkemedelsverket. Frågan är nu hur man ska förhålla sig till dos 2? Bör dosen ges under extra övervakning? Hur lång tid efter dosen bör man undvika fysisk ansträngning? Bör man avvakta med dos 2 tills mer information finns?

Svar, 2021-02-04
Knepig fråga men urtikaria kan ha många orsaker, och är i många fall inte allergiskt orsakade/IgE-medierade. Det är inte särskilt sannolikt att en urtikariell reaktion som inträffar en vecka efteråt har ett samband med vaccinationen. I det här fallet låter det som att nässelfebern var ansträngningsutlöst. Risken för att er medarbetare skulle få en allvarlig allergisk reaktion efter andra vaccindosen bedöms som mycket låg. Typ 1-allergiska reaktioner inträffar oftast mycket snabbt efter allergen-exponering och det gäller i synnerhet typ 1-reaktioner som är orsakade av vacciner eller andra injicerade läkemedel. Majoriteten av de anafylaktiska reaktioner som bedömts vara orsakade av de aktuella vaccinerna (incidens cirka 1/100 000) har inträffat inom 15 minuter efter injektionen.

Vi bedömer inte att det finns något skäl att avstå från den andra dosen i detta fall. Förutom direkt tillgång till beredskapsmedicin för omedelbar behandling av anafylaxi, som alltid ska finnas på en vaccinationsmottagning, rekommenderas därför endast en ytterligare åtgärd: Medarbetaren bör stanna kvar i 30 minuter efter vaccination istället för 15 minuter som annars skall vara rutinen. Dessutom kan man överväga att ge vaccinationen i andra armen, särskilt om den lokala urtikarian var över armen/platsen för injektionen, det framgår inte i frågan.
Det är förstås också av värde att få återkoppling från Läkemedelsverket, om liknande har observerats i rapportering från Europa hittills. De brukar svara relativt snabbt på via sin registratorbrevlåda.
Tillägg till tidigare publicerat svar:
A harmless, delayed cutaneous hypersensitivity reaction (”COVID arm”) has been reported in some Moderna vaccine recipients following the first dose. The reaction presents 5 to 9 days after vaccination as erythema (diameter up to 15 cm [6 in]), induration, and tenderness on the arm where the vaccine was administered. Pruritis at the site of erythema and axillary lymphadenopathy may occur. The reaction resolves over 4 to 5 days and is not a contraindication to receipt of the second dose

Fråga, 2021-02-09
Har en pat som insjuknande med pcrpos Covid-19 i början av sept, feber hosta muskelvärk huvudvärk o yrsel. Feber hosta gick över efter nån vecka  yrsel o hv kvarstod några v och försvann successivt. Efterföljande  trötthet framförallt vid samtal, ljuskänslighet, svårigheter att koncentrara sig och när det blir för mkt runt omkring yrsel. Arbetar inom vården och har klarat att komma tillbaks på 25 % anpassat arbete men nu åter heltidssjukskriven. Kunnat trappa upp fysisk aktivitet och kan nu träna lätt utan hjärtklappning brsm eller dylikt. Blodprover och alla vitalparametrar syresättning helt ua.  Hade lågt folat vid första provtagning som substituerats. Förekomst av covid ak vid provtagning i nov.

Svar, 2021-02-14
Vi rekommenderar inte att vaccinera denna person i nuläget då vi tolkar det som långtidscovid och i nuläget är det inte motiverat då personen dels har immunologiskt skydd, troligtvis ytterligare flera månader, och dels så pass mycket symptom/under utredning i ett tillstånd som vi vet väldigt lite om än så länge.

Fråga, 2021-02-09
Kvinna född 1971. Multisjuk bla RA och binjurebarksvikt (får substitutionsbehandling för detta).
Tidigare reagerat med anafylaxi efter att ha fått jodkontrast.
Kan vi ge COVID-19 vaccin utan X-tra övervakning eller med anafylaxi övervakning ?

Svar, 2021-02-14
Vi rekommenderar att ni följer Svensk förening för allergologis PM om covid-vaccination http://www.sffa.nu/wp-content/uploads/2021/02/Riktlinjer-COVID-19-och-allergi-29-januari-2021.pdf vilket innebär att tidigare anafylaxi av läkemedel innebär vaccination på sjukhus eller specialistklinik med tillgång till avancerad sjukvård.

Fråga, 21-02-09
Vi har haft frågan uppe om någon/några i familjen är vaccinerade med 2 doser och en annan familjemedlem som inte är vaccinerad får pos covid – ska de vaccinerade familjemedlemmarna stanna hemma från jobbet?

Svar, 21-02-11
Ja förhållningsreglerna* gäller tillsvidare på samma sätt tills annat meddelas från ansvariga smittskyddsmyndigheter. Vaccinering skyddar inte till 100% och inte säkert mot asymtomatisk smitta så i nuvarande epidemiologiska läge gäller samma förhållningsregler.

 Se *Smittskyddsblad Förhållningsregler till hushållskontakter version 201203.

Fråga, 21-02-04
På multipelt förekommen anledning – hur föreslår ni att vi resonerar kring de individer som utvecklar en symtomgivande, pcr-verifierad covid mellan dos 1 och dos 2 av mRNA-vaccin? De riskerar väl gissningsvis besvärliga biverkningar till liten immunologisk nytt av en andra dos..?

Svar, 21-02-11
Det finns inga säkra data på att man får mer biverkningar av vaccindos 2 om man fått covid-19 efter dos 1 även om vissa opublicerade studier antyder att genomgången covid-19 kan påverka biverkningsfrekvensen efter dos 2Tills vidare kan det vara rimligt att avvakta med vaccindos 2 till dessa individer. Vi håller med om resonemanget att man förmodligen får besvärliga, men godartade och övergående, biverkningar till liten immunologisk nytta av en andra dos.

Fråga, 21-02-01
Jag skulle tacksam ta emot era synpunkter på hur ni ser på Covid-19 vaccination av en snart 60-årig man med välbehandlad hiv sedan många år samt svår, IVA-krävande, Guillain 2019 samt tidigare episod av oklar parapares, duration 2-3 mån) i 30 år.

Han har ett lätt nedsatt immunstatus samt arbetar i riskmiljö.

Svar, 21-02-09
Tack för en intressant fråga som vi har valt att besvara med ett relativt långt svar, för att kunna använda framöver.

Här finns fem olika moment hos samma patient.
Kort slutsats: Vaccinations rekommenderas.
1)    Gällande välbehandlad HIV, tolkas den beskrivningen som att CD4 är normala varmed personen bör anses vara immunkompetent och vaccin ges som till övriga. Inga oväntade reaktioner rapporteras ha uppstått vid framtagandet av vaccinerna då de även testats på personer som lever med HIV.
2)    Gällande Guillain-Barré här liten fördjupning: Förutom den svaga riskökningen att drabbas av GBS man påvisat efter ett äldre rabiesvaccin och 1976 års, respektive 2009 års särskilt potenta influensa-vacciner, finns ingen egentlig riskökning att insjukna i detta efter vaccinationer. I de ovanliga fall där insjuknandet debuterat inom 6 veckor efter en viss vaccination, avråds ofta patienten att framgent ges flera doser av samma vaccin.  Eftersom risken att drabbas av GBS ökar efter just influensasjukdom ges årligen influensavaccin till GBS-patienter på samma sätt som till övriga befolkningen. Traditionellt har vissa GBS-experter rekommenderat generell avhållsamhet från vaccinationer 1 år efter symtomdebuten, stöd i litteraturen saknas för detta. Vi rekommenderar liksom CDC och den internationella intresseorganisationen The GBS/CIDP Foundation sammantaget att vaccination mot Covid-19 ges. Internationellt utreds ett fall av GBS som uppstått efter Covid-19 vaccination , men det är oklart om detta är en riskökning utöver bakgrundsincidensen i sjukdomen. Inga fall är kända från vaccinstudierna som ligger till grund för godkännanden eller i svenska biverkningsrapporter www.lakemedelsverket.se som dagligen uppdateras.
    I detta fall förutsätts att sjukdomen ej debuterade inom 6 veckor efter en vaccination, dessutom ifall man väljer att tillämpa försiktighetsprincipen, 1 år utan vaccin efter debut, har denna tid hursomhelst förlupit.
3)    Den oklara paresen motiverar inte att avstå från vaccination.
4)    Finns där någon läkemedelsbehandling som förorsakar angivna ”nedsatt immunstatus” får denna handläggas separat.
5)    Gällande riskyrke hanteras sådana olika av regionerna, de flesta har inlett vaccination av personal som handhar akut sjuka covidpatienter.

Fråga, 21-01-25
Har fått 2 frågor från patienter ang Covid-19 vaccin och IBD: 

-är det skillnad på de olika tillverkarna av vaccin så att en IBD-pat måste välja ett specifikt vaccin eller funkar alla..? 
-kombinationen azathioprin och covid-19 vaccin? Pat hade läst någonstans att man bör göra uppehåll men det kan han inte göra för så får han ett skov… Kan han ta vaccin? Han arbetar inom sjukvården. 

Svar, 21-01-29
Det är sannolikt ingen praktiskt skillnad mellan Pfizers och Modernas vaccin, men en direkt jämförelse är ännu inte gjord och ingen får välja mellan någon av dem.

Det finns i dagsläget inga specifika studier på endera vaccin och just IBD patienter, men med bakgrund av vad vi vet om andra vacciner har troligen inte IBD sjukdomen i sig någon större praktisk betydelse, däremot kan behandlingen påverka vaccinsvaret.
Moderna och Pfizers covid-vaccin (och även Astra Zenecas när det blir godkänt) är inte levande försvagade vaccin. Det innebär i princip att man kan vaccinera även under pågående behandling med Azathioprin, eller annan immmusuppressiv behandling.
Resultat från specifika effekt-studier på covid-vaccin och immunsuppression saknas ännu, men utifrån erfarenhet av andra vaccin får man misstänka att det kan bli ett sämre immunsvar. Om grundsjukdomen tillåter kan man göra uppehåll med immunsuppressiv behandling inför vaccination för att försöka optimera svaret. I övriga fall får man vaccinera med vetskapen att man kanske inte har ett fullgott skydd

Fråga, 21-01-27
Talas det i Sverige något om att modifiera 14 dagarsgränsen för andra vacciner  innan och efter covid-vaccination? Hur gör man i de olika regionerna?

Jag har uppfattat det som att huvudskälet för rekommendationen är att inte blanda ihop eventuella  biverkningar om två vaccin ges nära inpå varandra, men även förstås att inga interaktionsstudier är gjorda.

 I Storbritanniens riktlinjer  har man nöjt sig med 7 dagar mellan andra vaccin och covidvaccin och skriver också att man i de flesta fall ska överväga att vaccinera även om pat fått vaccin nyligen för att inte fördröja vaccination. CDC håller fast vid 14 dagars gränsen men menar samtigt att viktiga vacciner kan ges trots kort tid  efter covidvaccination och att covidvaccin kan ges även om personen nyligen fått ex influensavaccin om det gäller prioriterade grupper som sjukvårdspersonal och boende på SÄBO. Risken att vi  fördröjer covidvaccinationen i onödan, fördröjer TBE vaccinationer i vår och krånglar till det för våra olika medicinska grupper som vaccineras upp med andra vacciner ( TNF alfa, splenektomerade mm) känns överhängande.

Svar, 21-02-09
Ursäkta sent svar men vi har inväntat om myndigheterna kan enas om ett intervall men väljer nu att svara i väntan på det.
Som du skriver varierar rekommenderat intervall mellan Covid19 vaccination och andra vaccin mellan länder. Till exempel har både Norge och Danmark valt en gräns på 7 dagar, och Finland 7-14 dagar. Vi känner inte till att någon svensk region systematiskt har gått ifrån 14 dagars gränsen för Pfizers eller Modernas vaccin. Frågan diskuteras på Folkhälsomyndigheten men någon uppdatering av rekommendationerna har ännu inte kommit. I studierna på Astras vaccin har man till skillnad från Pfizers och Modernas vaccin istället för 14 dagar haft en gräns på 7 dagar till influensavaccination, så här kan rekommendationen bli annorlunda. Det utgår ju från hur studierna designades, intervall till influensavaccin, men är förstås också av värde nu för att kunna följa biverkningsrapporter. Som alltid, och som du skriver, får man göra individuella bedömningar beroende på indikationen för det andra vaccinet tex postexpositionprofylax.

Fråga, 21-01-30
Hur ska man tänka kring dos 2 om man reagerat kraftigt på dos 1, med feber, huvudvärk, trötthet i flera dagar. Detta gäller personer som tidigare genomgått infektion med COVID-19. Bör man rekommendera patienten att avstå från dos 2? Kan man tänka att man ändå har god chans till immunitet efter genomgången infektion + en vaccindos?

Svar, 21-02-03
Hos de som haft en tidigare symptomatisk konstaterad covidinfektion och får kraftiga biverkningar efter dos 1 av mRNA-vaccin så visar alldeles färska men fortfarande preliminära data att de har ett bra immunsvar och kan avvakta med dos 2. Detta verkar också fullt rimligt ur ett vaccinologiskt perspektiv när man är tidigare primad med naturlig infektion.

Fråga, 21-01-25
Har fått 2 frågor från patienter ang Covid-19 vaccin och IBD:

  • är det skillnad på de olika tillverkarna av vaccin så att en IBD-pat måste välja ett specifikt vaccin eller funkar alla..?
  • kombinationen azathioprin och covid-19 vaccin? Pat hade läst någonstans att man bör göra uppehåll men det kan han inte göra för så får han ett skov… Kan han ta vaccin? Han arbetar inom sjukvården.

Svar, 21-01-29
Det är sannolikt ingen praktiskt skillnad mellan Pfizers och Modernas vaccin, men en direkt jämförelse är ännu inte gjord och ingen får välja mellan någon av dem.
Det finns i dagsläget inga specifika studier på endera vaccin och just IBD patienter, men med bakgrund av vad vi vet om andra vacciner har troligen inte IBD sjukdomen i sig någon större praktisk betydelse, däremot kan behandlingen påverka vaccinsvaret.
Moderna och Pfizers covid-vaccin (och även Astra Zenecas när det blir godkänt) är inte levande försvagade vaccin. Det innebär i princip att man kan vaccinera även under pågående behandling med Azathioprin, eller annan immmusuppressiv behandling.
Resultat från specifika effekt-studier på covid-vaccin och immunsuppression saknas ännu, men utifrån erfarenhet av andra vaccin får man misstänka att det kan bli ett sämre immunsvar. Om grundsjukdomen tillåter kan man göra uppehåll med immunsuppressiv behandling inför vaccination för att försöka optimera svaret. I övriga fall får man vaccinera med vetskapen att man kanske inte har ett fullgott skydd.

Fråga, 2021-01-24
Hur ser vi på de tillgängliga vaccinernas effekt mot de muterade virusvarianterna från Brasilien/Sydafrika? Och vilka åtgärder vidtas på vaccinutvecklingsfronten kopplat till att möta detta på sikt?

Svar, 2021-01-27
Frågan bedöms kontinuerligt men ECDC befarar att nuvarande vacciner kan ge en reducerad skyddseffekt mot de muterade virusvarianterna från Sydafrika respektive Brasilien. Moderna meddelade i ett preprint 25/1 ”reduced but still significant neutralization against the full B.1.351 variant (alltså den sydafrikanska varianten) following mRNA-1273 vaccination”. Samma företag har också meddelat att man kan tillverka ett ”boostervaccin” baserat på den muterade stammen från SA.
Enligt WHO är vaccinföretagen generellt medvetna om situationen och jobbar på lösningar om det visar sig nödvändigt att modifiera vaccinerna. Till exempel har Pfizer uppgivit att man relativt snabbt (veckor) räknar med att kunna förändra sitt vaccins genetiska kod vid behov. Generellt har mRNA vaccin (både nanopartikel- och adenovirusvektor) fördelen över traditionella proteinvaccin att snabbare kunna förändras om det behövs pga mutationer.

Fråga, 2021-01-24
Räknas Astras vektorvaccin som ett avdödat vaccin och kan därmed ges till patienter som behandlas med immunmodulerande läkemedel som t.ex rituximab, fingolimod, kladribin, IL6-blockad, TNF-alfablockerare etc?

Svar, 2021-01-24
Ja med reservation för att det inte är godkänt av EMA än och vi saknar alltså svensk bedömning och produktresumé så bedöms detta som ett avdödat vaccin och rekommenderas i tex Storbritannien till immunsupprimerade individer. Vektorn är ett icke-replikerande adenovirus. 

Fråga, 2021-01-12
Vi påverkas förstås som alla andra mycket av Covid-19 och vi står nu i startgroparna för vaccination. Det kommer många frågor i telefon, några känner jag att jag inte kan svara på och jag saknar en diskussion kring dessa:

  • Finns någon bra uppskattning av immunitet i befolkningen i Sverige nu? Man pratade ju uppenbarligen alldeles för tidigt mycket om detta i våras, tom om flockimmunitet, men nu hörs det aldrig. 
  • Rekommendationen än så länge är väl att man ska vaccineras även om man har antikroppar och/eller har konstaterad genomgången infektion. Detta ställer sig många, inkl mig själv lite fundersam kring eftersom allt hittills tyder på att immuniteten i de flesta fall är ganska varaktig (såg precis en studie från Science som undersökt detta som ni säkert har god kunskap kring). Vad är då logiken i att vaccineras initialt? Är det i så fall inte bättre att avvakta och se om det finns tecken till att immuniteten på sikt minskar och att då i så fall genomgå vaccination senare. Detta skulle ju spara resurser och möjliggöra att flera icke-immuna ur ”lägre” riskgrupper tidigare kunde få vaccin. I de flesta infektionssjukdomar brukar ju genomgången infektion ge bättre immunitet än en vaccination ändå. 

Svar, 2021-01-22
Hej, här kommer ett något försenat svar men som kompensation ett längre, vi har inväntat aktuell data om immunitet som dock inte verkar komma förrän vecka 5, se nedan:

Gällande din första fråga är den mycket relevant. I nuläget verkar det inte gå att få fram mer statistik men folkhälsomyndigheten kommer sannolikt att under vecka 5 uppdatera med ny data. I dagsläget finns data här: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/undersokningar-och-datainsamlingar/genomgangen-infektion/
Gällande att vaccinera de som haft COVID pågår nog trots allt en viss debatt inom infektionsläkarkretsar; alla funderar nog på vad som är bäst strategi.  Sannolikt är det så pass få som haft COVID-19 så troligen skulle det inte påverka vaccintillgången i större utsträckning, men detta vet vi så klart inte.  Folkhälsomyndigheten har i nuläget inte gjort något undantag för de som genomgått sjukdomen som du riktigt påpekar. Vissa andra länder har satt en gräns på 3 månader. Signaler har hittills inte kommit att det är en ökad risk att vaccinera de som haft COVID. Gällande de med kvarvarande symptom efter COVID (långtids-COVID) pågår utredning om hur man ska göra med dessa personer och riktlinjer väntas). Huruvida vaccin ger bättre eller sämre immunitet än genomgången sjukdom kan också variera mellan olika sjukdomar. Som extremfall kan nämnas tetanus där genomgången sjukdom inte ger någon immunitet. Huruvida vaccin eller genomgången COVID-19 ger bäst skydd på längre sikt är inte klarlagt ännu. Likaså är det inte klarlagt vad som skyddar bäst mot att förhindra smittspridning. Gällande de nya mutanterna, speciellt den från Sydafrika 501Y.V2, har man i labförsök sett viss sänkt neutralisation av både konvalescentserum och av serum från vaccinerade mot dessa muterade virus. Om det överhuvudtaget har och i så fall hur stor betydelse det har för skyddseffekten är ännu inte helt klarlagt. Huruvida en kombination av genomgången infektion och sedan en vaccination skulle förbättra skyddseffekten mot muterade virus är ännu inte studerat.

Fråga, 2021-01-06:
Hej!
Det ser ut, i de data som publicerats av FDA och EMA, som om VE är relativt hög redan 14 dagar efter första dosen av tex Modernas m RNA vaccin. Det verkar också som systembiverkningar är vanligare efter dos 2.
Är det inte rimligt att bara ge en dos av mRNA vaccinet dels för att undvika biverkningar men också för att kunna vaccinera så många som möjligt om vi har begränsad tillgång på vaccin?

Svar, 2021-01-12:
Hej, det finns flera skäl till att ge två doser, vilket vi rekommenderar i nuläget:

  • Vaccinerna är godkända på basis av ett två-dos schema och resultaten som detta grundar sig på visar ett sämre antikroppssvar efter endast en dos.
  • Under rådande pandemi bör vi säkerställa ett så bra skydd som möjligt.
  • Mer än 20 miljoner doser hittills och inga allvarliga säkerhetssignaler som motiverar en-dos schema.
  • Två doser med 1-2 månaders mellanrum, ”Prime-prime”, är en beprövad vaccinologisk strategi som genererar bra priming och skydd på sikt.
  • Det finns en diskussion om att en immunologisk suboptimal vaccinstrategi skulle kunna selektera fram fler resistenta stammar.
Bedömningen kan ändras efter löpande data/utvärdering förstås men i nuläget verkar vaccinexperterna relativt överens.
Två följdfrågor, 2021-01-12: 
Att kunna vaccinera dubbelt så många med (kanske) suboptimalt svar hos några måste väl ändå ha övervägts? Hur går diskussionen där?
Håller med om att prime boost är välbeprövat för avdödade vaccin eller rekombinanta antigen men behövs det för levande vaccin? Ett lipidhöljeförsett mRNA vaccin är ju i nästan ett konstgjort levande virus och verkar ju vara mycket reaktogent med detta antigen, pågår det studier där endos jämförs med tvådos förfarande?
Svar, 2021-01-15:
Ja diskussion pågår, inte minst i UK där de har förlängt intervallet upp till 3 månader vid behov, men även diskussionen om risken för eventuella risker med detta i form av ökad risk för att selektera fram vaccinresistenta stammar. De publicerade fas 3 studierna visar ju relativt bra svar efter en dos MEN över mycket kort tid eftersom de flesta fick ju två doser. Man har ju inte heller något ”correlates of protection” i form av vilken nivå av neutraliserande antikroppar(NT) som krävs och sedan hur länge det håller.
I Comirnaty-studien tilläts dos 2 med intervall upp till 42 dagar ( vilket EMA tillåter som ”in-label”) och det är först efter dos 2 man ser NT i nivå med de som haft naturlig infektion.  Det är inte jämförbart med ett levande försvagat vaccin och lite tidigt att gå i från de studier som finns. Med mer data kommer ju efter hand, även om vi inte har uppgift om någon specifik en-dos studie på just de aktuella vaccinerna.

Fråga, 2021-01-12:
En gravid VC-kollega har frågat mig om hon bör ta Covid-vaccin (Pfizers). Känner ni till om det finns några data angående gravida? Har ni någon rekommendation? Omvärlden verkar splittrad. WHO skriver att de avråder, förutom ev. till vårdpersonal…

Svar, 2021-01-12:
Hej, gravida avråds tillsvidare från vaccination , eftersom det helt saknas data, och i enlighet med både produktresumén (SPC), Folkhälsomyndigheten och UK/USAs rekommendationer. Det finns inget biologiskt stöd för att det skulle vara fosterskadande och det är inte en abortindikation att ha fått vaccinet men klokt att följa rekommendationerna tills vi vet mer.

Fråga, 2021-01-07:
Såg på er hemsida att det var möjligt att skicka frågor till er kring vaccination COVID-19. Jag jobbar som läkare på ett Hospice där vi bedriver specialiserad palliativ vård i livets slutskede. Våra patienter har oftast en långt framskriden cancersjukdom och vi vårdar dem här till livets slut. Patienterna är mycket svårt sjuka och våra medelvårdtider är ca 2-4veckor.

Hur ska vi tänka kring COVID-vaccinering av våra inskrivna patienter? Är det värdefullt att vaccinera? Kan det vara en stor risk att vaccinera?

Spelar det någon roll om de står på po/subcutan kortisonbehandling eller ej?

Spelar det någon roll om patienten fått immunterapi mot sin cancersjukdom?

Svar, 2021-01-09:
Hej, kloka frågor som det inte finns några färdiga svar på eftersom den här patientgruppen/behandlingarna inte har ingått i de aktuella studierna. Samtidigt vore det extremt olyckligt att just ett hospice drabbas av covid, med både personalbrist och svårigheter för anhöriga att komma dit samt kliniska komplikationer till en redan svårt sjuk människa. Jag anser att man kan bortse från biverkningsrisken, de är ju i första hand lokala,  det finns inget som talar för att situationen kommer att försämras av vaccinet och jag har heller inte sett några internationella rekommendationer som avråder för vaccination i denna grupp/de behandlingarna. Å andra sidan med så kort överlevnad hinner ju vaccinet inte ens verka fullt ut så jag förstår din tveksamhet. Det viktigaste är ju att personalen och anhöriga följer de basala hygienrutinerna och blir vaccinerade så snart som möjligt. Hur har ni gjort tidigare med influensavaccination? En nationell riktlinje hur ni hanterar detta i denna typ av vård, i samråd med oss och Folkhälsomyndigheten?

Fråga, 2021-01-09:
Kan vi idag definiera några patgrupper som vi ska avråda covidvaccination för,  antingen pga förväntad mycket dålig effekt av vaccinet eller pga befarade biverkningar (ex v check-pointhämmarbehandlade)?

Svar, 2021-01-11:
Fas 3 studierna (mRNA-vaccinerna) ger oss inte svar på detta och endast ett litet antal patienter med olika typer av malignitet eller immunosuppressiv behandling ingår. I Storbritanniens vaccinrekommendationer  https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data
/file/948757/Greenbook_chapter_14a_v4.pdf
 (Tabell 3 s.9-10) ingår ju till exempel ”alla ” tillstånd och många olika typer av behandlingar i prioriterad grupp för vaccin. CDC uttrycker att detta ska studeras men också att det är non-replikerande inaktiverade vacciner som inte borde vara ett problem för check-pointhämmarbehandling. Det finns också cancervacciner (tex malignt melanom, PD-1 ) med samma typ av platform som mRNA-vaccinerna som används terapeutiskt i kliniska studier, och utifrån det finns inga säkerhetssignaler såvitt vi vet. Generellt har ju mRNA vaccinerna visat bra skyddseffekt även hos äldre, även om vi inte vet hur länge, och det finns knappast med tanke på risken för svår covid i dessa patientgrupper någon anledning att avstå med tanke på eventuellt mindre skyddseffekt då även en liten skyddseffekt kan vara av värde. Sammanfattningsvis finns det i nuläget inte stöd för att undvika att vaccinera immunsupprimerade patienter generellt men som alltid bör individuell bedömning göras.

Fråga, 2021-01-09:
Var går den ”nedre gränsen” för att hamna i priogrupp ”immunnedsatta pga medicinska behandlingar” ? Ex vis prednisolon >15 mg dagligen i 3 v?
Svar, 2021-01-11:
Här hoppas vi på mer detaljerad vägledning från Folkhälsomyndigheten men så länge får vi använda oss av de riktlinjer vi har sedan tidigare för vad som är immunsuppressivt, såsom ni har gjort, men vi föreslår snarare fria (=hamna i priogrupp) än fälla när det är en gråzon.

Fråga, 2021-01-09:
Finns det patientgrupper vi ska rek. vaccination på specialistmott (allergi- eller specialiserad vaccinationsmott)? T ex personer som reagerat med svår anafylaktisk reaktion som krävt slutenvård tidigare (oavsett genes)?
Svar, 2021-01-11:
Se även här svaret ovan och tillsvidare får tidigare rekommendationer och riktlinjer för detta följas, och er ovan verkar vara exempel på en klok sådan. I FoHMs hälsodeklaration för covid-19 vaccin finns frågan: ”Har du allergier som någon gång gett dig kraftiga reaktioner som du har behövt sjukhusvård för?” Efter det följer instruktionen att ett jakande svar ska leda till att man ska rådgöra med läkare.