Covid-19 vaccination

Kunskapen om SarsCoV-2 och covid-19 utvecklas snabbt. Den som använder informationen nedan i dokumentet skall alltid själv värdera informationen och vid behov bekräfta informationen med andra källor innan den används som vägledning vid utarbetande av lokala styrdokument, medicinsk rådgivning eller behandling.

Den allmänna brevlådan har upphört 2021-06-15. Här anslår vi nu istället frågor och svar som vårdprogramgrupp vaccin har fångat upp i sitt arbete med covidvaccin; medicinska frågeställningar från infektionsläkare som inte täcks upp via myndigheternas eller regionernas frågor&svar och som är av intresse att förmedla till medlemmarna.


2021-07-16
Covid-19 vaccin till vuxna patienter med immunsuppressiv sjukdom och immunmodulerande behandling

Kunskapen om SARS-CoV-2 och covid-19 utvecklas snabbt. Den som använder informationen i detta dokument skall alltid själv värdera informationen och vid behov bekräfta den med andra källor innan den används som vägledning vid utarbetande av lokala styrdokument, medicinsk rådgivning eller behandling.
Klicka här för att öppna/ladda ner dokumentet

Fråga, 2021-05-29
75-årig kvinna med ovarialcancer.  Fick sin första vaccin dos med Vaxzevria den 5 april. Den 17 april påbörjades en behandling med enbart cytostatika Paklitaxel. Inför varje behandling ges en engångsdos på 8 mg Betapred (16 tabletter).  Behandlingen består av sex cykler under 6 månader. Varje cykel är uppdelad i 4 behandlingar, d.v.sen behandling varje vecka. När i behandlingscykeln är det bäst att ge den andra vaccinsprutan? Bör patienten kolla upp antikroppsnivåerna efter andra sprutan?  Kan man räkna med att patienten utvecklat antikroppar? Eller behövs en tredje dos efter avslutad cellgiftbehandling?

Svar, 2021-06-29
Ursäkta sent svar men här kommer det sista från den ordinarie brevlådan som nu har stängt.

Patienten har tydligt förhöjd risk att drabbas av svår Covid-19 framförallt på grund av åldern men även på grund av cancersjukdomen.
Hon fick alltså sin första dos Vaxzevria tolv dagar innan behandlingen med cytostatika och betapred inleddes.
Om frågan tolkas rätt får hon 8 mg betapred varje vecka i sex månader dvs. fram till mitten av oktober. Denna kortisondos kan förväntas påtagligt minska vaccineffekten oavsett när i behandlingscykeln vaccinet ges. Rekommenderar att vaccinera mitt emellan betapreddoserna dvs. 3 – 4 dygn före/efter dos.
Vi bedömer det inte meningsfullt att kolla antikroppsnivåerna eftersom det inte är känt hur väl detta korrelerar mot vaccineffekt.
Eftersom dåligt svar kan förväntas på vaccindos 2 kan en tredje vaccindos bli aktuell efter avslutad cytostatika/betapred men detta bör man vänta med att ta ställning till eftersom nya riktlinjer och ny kunskap säkert finns under de kommande fyra månaderna som påverkar beslutet.
Som andra dos går det bra att ge mRNA-vaccin istället för Vaxzevria.

Fråga, 2021-06-24
Om någon är vaccinerad tidigare med en eller två doser av ett vaccin som inte används i Sverige men som är godkänt av WHO, hur kan man tänka vid fortsatt vaccination?

Svar, 2021-06-24
Se vår tabell som vårt förslag på svar.

(Tabell bifogad.)

För kännedom har ännu inte Folkhälsomyndigheten formulerat sig ang detta.

Däremot finns en motsvarande formulering på finska THLs sida, långt ner på sidan under rubriken ”Hur skall man göra, ifall en person har fått coronavaccin utomlands?” https://thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/vaccin-a-o/coronavirusvacciner-dvs.-covid-19-vaccin-anvisningar-for-yrkesutbildade/de-yrkesutbildades-fragor-om-coronavirusvaccinationer

Fråga, 2021-06-20
Jag har en ny fråga, som avser antal doser. I inlägget den 1/6-21 har ni väl underbyggt rekommenderat en dos vaccin, om man vaccinerats efter att ha haft covid-19 senaste halvåret  eller insjuknat i covid-19 mer än tre veckor efter vaccinationen.  Har ni hunnit diskutera, om den ökade förekomsten av deltamutationen kan leda till andra rekommendationer?  Många länders myndigheter rekommenderar ju nu kortare intervall mellan dos 1 och 2.

Svar, 2021-06-24
Genomgången covid-19 infektion är att likställa med vaccinering, och immunsvaret efter vaccindosen som följer infektion blir om möjligt ännu bredare och kraftigare än efter vaccination med två doser. I nuläget har vi inte anledning att ändra vår rekommendation, som gäller immunfriska personer som har haft en symtomatisk PCR-verifierad covid-19 infektion.

Fråga, 2021-06-12
Om en 65+ person som är planerad för andra vaccinationssprutan AZ nu har en pågående herpes zoster och valaciclovirbehandling, skall man vänta med vaccination, om så är fallet hur länge?

Svar, 2021-06-24
Valaciclovirbehandling ska inte påverka immunsvaret av Vaxzevria eller andra Covid19 vaccin som används i Sverige idag. Vid pågående infektionssjukdom med feber kan immunsvaret vid vaccination potentiellt försämras. Om herpes zoster infektionen är utbredd med allmänpåverkan är det därför rimligt att avvakta med vaccination till personen återhämtat sig.

Fråga, 2021-06-01
Tack för uttömmande klokt svar!
Kan komplementera lite.
Pat med KLL fick första dos Phizer 11/5.
Efter ca en vecka utvecklat kraftiga lymfkörtelförstoringar i armhålor och på hals ffa, sjukdomskänsla. Efter 10 dagar herpes zooster vä ansiktishalva. Läst någon rewiew med RA pat med immunosuppression som i högre grad utvecklade herpes zooster post covid vaccinering.
Avstå andra vaccindosen? (Planerad 23/6)

Svar, 2021-06-24
Det finns inget säkertställt samband mellan Herpes Zoster(HZ) och covidvaccin men men studie från Israel bland patienter med autoimmun reumatologisk sjukdom (n=491) noterades 6 fall av HZ efter vaccination med mRNA-vaccin. Alla fall utom ett inträffade inom 2 veckor från dos 1. Ett fall inträffade 2 dagar efter dos 2. Fem av patienterna fick dos 2 utan recidiv av HZ. Med detta i åtanke skulle jag nog ändå överväga att ge dos 2 till denna patient som som ändå får sägas ha en ökad risk för allvarlig COVID och dessutom kan förväntas svara sämre på vaccin.

Fråga, 2021-06-08
Jag blev kontaktad av en patient med följande fråga. 

Tidigare frisk man i 50-års åldern som haft covid-19 under 2020. Nu i maj vaccinerats med första dos pfizer och bara några dagar efter insjuknat i en lindrig myocardit. Vårdades inneliggande i några dygn, coronarangiografo gjordes som inte visade några stenoser, troponin stegring till runt 400 och han väntar nu på uppföljande MR hjärta. Från kardiologen har man inte funderat över vaccinbiverkan men patienten själv tror att vaccinationen är orsaken. Tror ni att det finns ett samband och skulle ni avråda från den planerade andra dosen?

Svar, 2021-06-24
Det är väl känt att covid-19-infektionen kan ge hjärtpåverkan inklusive myocardit. Det finns numera också ett fåtal publikationer där ofta unga, friska patienter fått myocardit i nära anslutning till covid-19 vaccination med mRNA vaccin. De flesta fall har påvisats inom några dagar efter vaccindos 2 och sjukdomsförloppen har varit milda, men något säkert orsakssamband har inte påvisats. I detta fall, där individen har haft covid-19 samt är relativt ung och immunfrisk, borde det räcka med en dos vaccin. Vi rekommenderar därför att man i nuläget avstår från dos 2. Om individen varit äldre, immunnedsatt eller tillhört annan riskgrupp för svår covid-19 kunde man överväga att ge vaccindos 2 men i så fall ändå avvakta tills hjärtutredningen var avslutad.

Fråga. 2021-06-04
Hej!
Fick en remiss med fråga kring en 38-årig kvinna med MS, som fick sin senaste Mabthera-behandling november 2019. Insjuknade i svår Covid våren 2020, IVA-vårdad i respirator. Fortfarande inte helt återställd. Tog dos 1 Pfeizer den 7/5. Fick feber dagen efter och blev så tagen att hon sökte akut och blev inlagd ett dygn. Febern i regress dagen efter. Antikroppstest har nu visat spike-protein > 250 (jag har inte referensvärdet men kan återkomma med det vid behov).

Man undrar nu över dos 2. Jag tänkte preliminärt svara att hon inte behöver någon mer dos (Mabthera-effekten borde ju rimligen gått ur kroppen) i nuläget, men skulle gärna ha era synpunkter på detta. Jag tänker att hon kanske borde ha en dos till inför ev ny mabthera-behandling och/eller inför vintern om smittalen ökar igen..?

Svar, 2021-06-21
Vi håller med om att kan denna patient svara med antikroppar och så borde Mabtheraeffekten vara närmast borta. Hon har också haft covid och då bör ju en dos räcka om vi inte heller betraktar henne som immunsupprimerad längre. Precis som du skriver är antikroppsnivån omöjlig att tolka , men har hon fått ett antikroppssvar så torde hon ju ha skydd nu  och snarare ha nytta av booster lite senare i höst inför nästa eventuella behandlingsomgång. Inte heller kontraindicerat att ge dos 2 men bedöms inte som nödvändigt.

Fråga, 2021-06-14
Hej!
Jag har en fråga angående en patient som vaccinerades med dos 1 Comirnaty (Pfizer) den 13/5. Fick 7 timmer efter vaccination symtom i form av uttalad strikt unilateral hörselnedsättning vänster öra, ca 25% av hörsel bevarad, samt burkkänsla. I övrigt lite surrning i armar ben och värk i axlar och rygg.  Symtomen klingade av igen efter 7 timmar. Någon stress eller oro känns patienten inte vid. Det finns mycket lite data kring sudden deafness/hörselnedsättning som biverkan LMV/EMA. Tillsammans med kollegor har det förts resonemang om de här symtomen går att jämföra med Bell´s pares där det tidigare rekommenderas att avvakta med dos 2 eller om det rör sig om atypiska parestesier. Som så ofta är det lite svårare att bedöma sensoriska symtom som här också är partiella. Patienten är motiverad till dos 2 och vill gärna ha den, mycket talar för att det skulle kunna fungera väl. Försiktighetsprincipen skulle tala för att avvakta. Hur resonerar ni i detta fall?

Svar, 2021-06-21
Tack för frågan, en intressant reaktion. Först kort gällande Bells pares, där råder i litteraturen ej samstämmighet gällande huruvida sådan kan kopplas till covidvaccination eller ej. Internationellt arbetar WHO och nationellt vårt läkemedelsverk gällande eventuella samband. Vår bedömning idag är att det mycket väl kan finnas en svag riskökning men för att åtskilja naturlig incidens och vaccinbiverkan krävs ett så stort forskningsmaterial att det troligen blir svårt att påvisa. (Renoud: doi:10.1001/jamainternmed.2021.2219; Ozonoff: doi:https://doi.org/10.1016/S1473-3099(21)00076-1).

   Gällande denna patients symtom: Symtomen stämmer kanske bättre med Sudden hearing loss/deaffness, en sådan biverkan har efter analys utifrån CDC´s VAERS ej kunnat kopplas till covidvaccination (Formeister 2021: doi:10.1001/jamaoto.2021.0869).
    Ge vaccindos 2? Även om symtomen ej stämmer med Bells pares kan man vara försiktig med dos 2. Så länge samhällsspridningen är nedåtgående kan det vara klokt att vänta in annat covidvaccin, kanske av ny proteintyp till hösten? Dock var symtomen milda och hastigt övergående, samt skyddet efter endast 1 dos är otillräckligt och därtill är patienten motiverad att ta dos 2 varför man kan låta patienten själv avgöra och troligen då ge dos 2. Ifall patienten har högre risk att utveckla svår covid-19 (ålder, BMI mm) är dos 2 ännu viktigare.

Fråga, 2021-06-02
Fråga kring hur jag ska tänka kring dos två:

33-årig kvinna, personal i kommunen, vaccinerad med AZ 26/2. Fick förväntade biverkningar med feber, huvudvärk ont i kroppen och kände även hjärtrusning. 1,5 dagar senare hade hon  tackykardi som kom vid rörelser. 160 i puls av att stå upp. Covidtestad negativ fem dagar efter vaccination. Varit på akutmottagningen upprepade gånger med blodprover och även CT lungor som varit bra. Det enda som varit något avvikande är tyriodeaprover, utreds nu vidare av endokrin men de tror inte febern har med det att göra.  Har 14 veckor efter vaccinationen fortfarande 38 graders temp och takykardi vid ansträngning.

Dos två har inte tidigare varit aktuell på grund av pausen med AZ men nu kommer frågan. Hur ska vi tänka? Som jag förstått är personen välutredd och man har inte hittat någon genes till hennes kvarvarande feber. Har ni sett rapporter om långdragen feber där man tolkat det som biverkan?

Svar, 2021-06-15
Det låter osannolikt att feber under så lång tid som 14 veckor skulle vara en kvarstående biverkan av vaccinet. Om man även fortsättningsvis bedömer att febern inte har med thyreoideasjukdom att göra, rekommenderas sedvanlig feberutredning via planerad mottagning t ex på infektionsklinik. Annan bakomliggande sjukdom måste misstänkas. Med tanke på tidssambandet ska händelsen rapporteras till LMV på sedvanligt sätt.
Med tanke på patientens ålder blir dos 2 sannolikt ett mRNA-vaccin. Hon torde inte själv löpa någon stor risk att få allvarlig covid men antar att hon arbetar inom äldrevården och av den anledningen har prioriterats för vaccination. Vi rekommenderar att man ger andra vaccindosen nu för att ge henne ett fullgott skydd, parallellt med den fortsatta utredningen.

Fråga, 2021-06-03
Jag har en fråga om en person på 53 år, som arbetat senaste halvåret i Kina och där fått en dos  Sinovac den 11/5. Han undrar, hur man skall förfara med kommande vaccinationer.

Skall man helt bortse från första vaccinationen och börja om från början med ett mrna vaccin. Eller i likhet med förfarandet med Astra Zenecas vaccin ge dos 2 med ett mrna vaccin efter 9 – 12 veckor?
Tacksam för synpunkter.

Svar, 2021-06-08
Sinovac är ett inaktiverat helvirionvaccin som ska ges i två doser. Det har ett interimgodkännande från WHO men data är till viss del otillräcklig avseende användning hos personer över 60 och även på kombination med andra vacciner. Det finns alltså inget underlag att utgå ifrån men med tanke på att personen bara fått en dos skulle vi föreslå, om han inte haft tidigare symptomatisk lab.verifierad covid, att ge två doser av mRNA-vaccin godkänt i EU. Om han har haft covid räcker en dos mRNA-vaccin. Han måste dock informeras om att det saknas data på denna kombination.

Fråga, 2021-05-26
Hej!
Vi har fått en remiss med nedanstående fråga:

Patient som fick Aztravaccin mot covid-19 20/4.

Inkommer till akutmottagningen 6/5 med utbredd sinusventrombos, liten sekundär subarachnoidalblödning, liten occipital hjärnblödning och lungemboli med lunginfarkt. Vårdades i Umeå 6/5 – 18/5. Motoriskt väsentligen återställd, men har enligt hustrun en del minnessvårigheter.

Analys för HIT-antikroppar är skickade, svar förväntas inom kort från KS.

Patienten ska förstås inte ha något mer vektorvaccin, men kan han vaccineras med ett mRNA-vaccin?

Hur ser ni på detta? Vågar man ge mRNA-vaccin till patienter med trombos i anslutning till vektorvaccin?

Svar, 2021-06-08
Det är ingen lätt fråga att säkert svara på. Vi har diskuterat frågan mellan oss och även diskuterat med koagulationsexperter. Till dags dato finns inga säkra fall rapporterade av VITT efter mRNA och inte heller efter vektorvaccin följt av mRNA.   Sammantaget bedöms risken som låg men kan så klart inte uteslutas helt och hållet i detta fall. Eftersom patogenesen är oklar kan inte heller en fullständig riskvärdering föras. Samtidigt har personen nu med tanke på sina symptom en ökad risk för allvarlig COVID. Frågan är också vilken ålder personen har och vad risken är från början. Om personen är äldre och det finns en fortsatt reell risk för smitta pga kvarvarande smittspridning i samhället överväger nog ändå fördelarna med vaccin.

Sannolikt kommer såväl smittläget som risken med vaccin att klarna. Med tanke på att vaccin gavs 20/4 är det rimligt att vänta cirka 12-15 veckor innan mRNA-vaccin dvs till juli/augusti och då har nog läget klarnat ytterligare.
Fråga, 2021-06-01
Hej!
Två frågor:

  1. Fundering kring kvinna ca 60 år, tidigare väsentligen frisk, utan läkemedel som 20 timmar efter vaccination med dos ett Pfizer sökt akuten och blivit inlagd med pancreatit. Var inlagd en vecka. Funderar hur hon ska göra med dos två. Törs hon ta den?
  2. Patient uppger att han ”fick hjärnblödning efter vaccination mot influensa 2015”. Mår bra nu. Dåligt med journalanteckningar. Pat undrar om han kan ta covid-vaccin.

Svar, 2021-06-08

  1. Ingen säkerställd känd biverkan men en tidsrelaterad händelse som bör rapporteras till Läkemedelsverket. Vi uppmuntrar också kontakt med deras registrator@lakamedelsverket.se för att efterhöra erfarenhet av denna händelse i Europa. Avvakta deras svar men med tanke på inte troligt samband och behov av två doser för bra skydd, inte minst mot varianter, och trots allt 60 år så lutar vi åt att ge dos 2, om inte LMV signalerar annat.
  2. Det finns inga likheter med influensavaccin och covidvaccin och ingen medicinsk kontraindikation för att ge covidvaccin men vi skulle efterhöra mer vad som hände, omedelbar reaktion efter vaccinet som föranleder övervakning eller var det annan tidsrelaterad händelse längre tid efter vacc?

Fråga, 2021-05-28
Ett fåtal patienter som utvecklat ekkymoser efter dos 1 med AZ covid-19 vaccin. Ej peteckier. Blodstatus ua.
Bör man byta vaccin till dos 2?

Svar, 2021-06-01
Vi saknar information om utbredning och duration och undrar också över informationen om ”Ej peteckier” eftersom ekkymoser är peteckier som är större? Vi ser inga kontraindikationer för dos 2 med samma vaccin utifrån informationen i mailet och hänvisar också till SSTHs dokument med vanliga frågor och svar: https://www.ssth.se/.

Fråga, 2021-05-27
Jag har en 79-årig patient som fick Januvia 1g  01/03-21, fick lätta magbesvär med lätt diarré efteråt. 31/03 blev han vaccinerad med dos 1 av Astra vaccinet och fick dagen efter vattentunna diarréer. Hörde av sig till VC när det inte släppte i början av maj. Hade där redan tappat >10kg i vikt. Januvia sattes ut utan att det blev en förbättring, koloskopi gjordes och var u.a., blodproverna ser fina ut. Undrar nu om det kan vara fortsatt biverkning av vaccinet och hur man ska göra med andra dosen som är planerat i början av augusti.

Just nu är ganska många lm pausat pga diarréerna.

Svar, 2021-06-01
Vi rekommenderar att patienten utreds differentialdiagnostiskt på sedvanligt sätt för att i första hand identifiera annan orsak än vaccinrelaterade besvär. Tidsrelationen till vaccineringen  gör att man annars missar andra viktiga orsaker till långvarig diarrée. Händelsen bör rapporteras till LMV och du kan kommunicera med dem om det finns något liknande beskrivet med säkerställd koppling i Europa, vi har inte kännedom om det. Vi ser ingen kontraindikation för dos 2 och patienten har hög risk för svår covid i kraft av sin ålder. Vi observerar också att intervallet mellan dos 1 och 2 är mer än 4 månader, vilket är längre än det rekommenderade?

Fråga, 2021-05-26
Utreder en skör, kärlsjuk 76 årig man (bl a hjärtsvikt) för misstänkt cancer vilket vi dock inte kunnat påvisa. Han vaccinerade sig tidigare med Astra Zenecas vaccin mot covid 19  och 10-15 minuter efter vaccination svimmade han och man uppmätte lågt blodtryck. Inga andra symtom.Han fick inget råd vid vaccinationstillfället hur han skulle förfara med andra dosen men har en tid 10/6 och är orolig för att ta denna. Synpunkter ? Vaccinera sig sjukhus ? Annat vaccin ?

Svar, 2021-06-01
Vi tolkar detta som en vasovagal reaktion och andra dosen ska ges med beredskap att hantera detta. Vi ser ingen anledning att ge en annan typ av vaccin.

Fråga, 2021-05-18
Hej,
En vaccinfråga rörande covid-19:
En person över 65 år som erhållit 1 dos Comirnaty och därefter insjuknat i diffusa neurologiska besvär, med bestående men migrerande besvär av domningar och pirrningar i en hand, ansiktshalva och ett ben. Besvären kan förstås vara psykogena, men patienten sätter själv debuten i samband med vaccinationen. Hon vill inte ha en dos till av mRNA-vaccin.
Alternativen är att ge dos två av Astra Zeneca, och isf med vilket intervall? Alternativt att låta kvinnan förbli vaccinerad med 1 dos. Hon har ålder och samsjuklighet som innebär förhöjd risk mot svår covid-sjukdom.

Tacksam för återkoppling hur ni bedömer det här fallet.

Fråga, 2021-05-25
Har en fråga där jag tror svaret kan ha allmänt intresse men måste erkänna att jag inte stött på den på jobbet utan frågeställningen har väckts med anledning av en anhörig. Vill inte utnyttja denna frågefunktion i onödan så svara bara om ni tror att svaret kan vara intressant för fler än mig.

Finns det någon riktlinje/har ni någon rekommendation gällande timing av dos två av mRNA-vaccin för de som insjuknar med covid-19 mellan dos 1 och 2  > 3 v efter första dosen (i fall där planerat vaccinationsintervall förlängts jmf med ursprungliga schemat). Jag har sökt men inte lyckats hitta några svenska eller internationella guidelines.

(Specifikt handlar det om en 68-årig väs frisk man som insjuknat precis 4 v efter dos 1 av Comirnaty, pcr-positiv dagen därpå. Haft en relativt mild infektion med ÖLI-symtom, temp max 38,2, duration ca 1 v. Enligt planerat schema i SLL skulle dos 2 ges efter 6 v.)

Svar, 2021-06-01
Vi rekommenderar generellt följande, som stöds av ett flertal studier, avseende tidigare symptomatisk PCR-verifierad covidinfektion och vaccination: Det räcker med en vaccindos och den kan vänta till 6 månader efter infektionen ( men bör ges tidigare om personen har immunmodulerande behandling eller har förväntat nedsatt immunsvar pga hög ålder).

Vad gäller avståndet till vaccination så föreslår vi ungefärliga generella hållpunkter rekommenderas utifrån när den första vaccindosen har effekt:
1. Om covid-19 infektion inom tre veckor efter första dosen: ge en dos till om 6 månader (se ovan)
2. Om covid- 19 infektion mer än tre veckor efter första dosen: ytterligare vaccindos behövs inte tillsvidare.
Individuella bedömningar ska som alltid göras hos patienter med underliggande immunsuppression.

Fråga, 2021-05-25
Vi i primärvården lägger ner ett stort arbete med att försöka bedöma vilka av våra allergiska patienter som vill ha vaccin mot Covid-19 som ska vaccineras på ”vårdenhet”  och övervakas i 30 minuter och vilka som kan vaccineras i ”tillfälliga lokaler” och bara behöver övervakas i 15 minuter.

Det negativa i detta arbetssätt är att ganska stora resurser tas i anspråk för att försöka utreda vem som ska vaccineras var och att det ger undanträngningseffekter i en redan pressad primärvård.
Nu har ju väldigt många millioner patienter vaccinerats och det borde finnas erfarenhet om detta tillvägagångssätt sparar liv och minskar påverkan på logistiken i de ”tillfälliga lokalerna”.
Jag försökte hitta information om detta, men lyckades dåligt, kanske beroende på min klena forskningsvana.
Kan ni hjälpa mig? 

Svar, 2021-06-01
Hej, det finns en regional rutin i VGR för hantering av allergi av denna.

På Läkemedelsverkets hemsida kan man se antal givna vaccindoser och antal inrapporterade händelser per vaccin, och där anafylaxi ju är ett väldefinierat tillstånd som kan vara relevant även innan LMV har gjort sin bedömning av händelsen https://www.lakemedelsverket.se/sv/coronavirus/coronavaccin/inrapporterade-misstankta-biverkningar—coronavacciner.
SFFAs riktlinjer gäller och den regionala logistiken kan anpassas efter det, senast uppdaterade 30/4 http://www.sffa.nu/wp-content/uploads/2021/05/Riktlinjer-COVID-19-och-allergi-30-april-2021.pdf.
I Storbritannien har de modifierat sina riktlinjer för omhändertagande efter vaccination eftersom de har sett minre antal anafylaktiska reaktioner än förväntat se tabell sidan 21 och flödesschema sidan 22, i deras Green book https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/984310/Greenbook_chapter_14a_7May2021.pdf

Fråga, 2012-05-17
Hur ska man tänka vid vaccinering av en sjukvårdpersonal som fick första dos vaccin mot Covid med Astra vaccinet. Ca en vecka efter började utveckla neurologiska symtom och så småningom Guillain Barres konstaterades.  Nu har det gått 5 veckor efter att pat fick behandling och rehabiliteras och nästan helt återställd.  Får patienten vaccineras med Pfizer vaccinet som andra dos, när är det lämpligt att ge andra dos, räcker det med en dos eller ska pat få två doser?

Svar, 2021-06-01
Se våra 2 tidigare svar gällande GBS, covid-19 och vaccinationer daterade 9/2 och 25/5 2021. Även om koppling mellan Covid-vaccination och GBS således ej anses finnas kan försiktighetsprincipen följas här varvid man avstår från all typ av vaccination första tiden efter GBS. Riktlinjer gällande byte av vaccinsort efter GBS saknas, att byta till mRNA-vaccin kanske är klokt. Finns här riskfaktorer för att insjukna i svår covid-19 såsom ålder, diabetes, grav övervikt mm? Ifall riskfaktorer saknas kanske mRNAvaccinet kan vänta 6-9 månader, medan om riskfaktorer finns kanske dosen bör ges redan efter 3-6 månader eftersom risken att insjukna i GBS är klart högre efter sjukdomen än efter vaccinationen.

Fråga, 2021-05-05
I Norrbotten har regionen ändrat intervall mellan mRNA vaccineringen till 6 veckor för alla covidvaccinationer. Har ni kännedom om några studier som stödjer att man istället borde använda de rekommenderade intervallerna för immunosupprimerade? (För Phizer 21 dagar, för Moderna 28 dagar)? Tänker mig att dessa pat troligen har ett sämre immunsvar på första dosen och därför torde behöva boostas tidigare?? Kanske tom en tredje dos?

Svar, 2021-06-01
Tidigare vaccinerfarenhet talar för, och enstaka mindre publikation avseende covidvaccination stöder det, att kraftigt immunosupprimerade individer har ett sämre serologiskt svar efter endast en dos än icke-immunsupprimerade. Å andra sidan är 6 veckor mellan mRNA vaccinernas båda doser inrymt i det intervallet som finns i den godkända SPCn, och ingick i fas-tre-studierna. Ett längre intervall mellan doserna är bättre med de flesta vacciner, om man tänker på optimal priming och skydd efter andra dosen. Men skyddet blir ju inte optimalt förrän man har fått sin andra dos och i fallet med immunsupprimerade får man räkna med ett sämre skydd efter dos 1 och patienten bör informeras om det (liksom även att de förmodligen inte har lika bra effekt som friska heller efter två doser). Att rekommendera en tredje dos i grundvaccinationen är inte aktuellt i nuläget, det saknas tillräckligt underlag för nyttan och biverkningsrisk med detta, men kommer kanske vara alternativ till vissa grupper i framtiden, beroende på vilka vaccin som är aktuella då. Att fylla på, boostra, med en tredje dos t.ex inför nästa vintersäsong kan säkert också komma att bli aktuellt hos vissa grupper.

Svar, 2021-05-25
Besvären måste utredas differentialdiagnostiskt även om det finns ett tidssamband med vaccinationen, så att inte någon underliggande diagnos missas. LP? I nuläget, och innan nogrannare utredning är klar bör man avvakta dos 2, samt även kontakta LMV för info om liknande fall? Hon har ju ett visst skydd efter dos 1 tillsvidare. Dos 2 med Astras vaccin förslagsvis, när symptomen avtagit, med 2-3 månaders intervall.

Fråga, 2021-05-13
Fråga angående covid-vaccination vid graviditet.
31-årig kvinna, arbetar i vården, som tagit första dosen Astra Zenecas vaccin i cirka graviditetsvecka 2 (visste inte om att hon var gravid). Sedan tidigare god kontrollerad typ 1 diabetes. Nu gravid i vecka 12 och dags för dos 2 om 2 veckor. 

Enligt de senaste riktlinjerna rekommenderas nu gravida med riskfaktor (typ 1 diabetes inräknat) att vaccinera sig med mRNA-vaccin efter graviditetsvecka 12. Det finns knapphändig information att hitta om säkerheten i att kombinera två olika typer av covid-vaccin som gravid. Finns det någon erfarenhet av detta? Kvinnan är tveksam till att ta dos 2 pga det svaga kunskapsläget. Hon är orolig för biverkningar eller eventuell fosterpåverkan. Hur ska man bäst råda kvinnan?
Tacksam för svar!

Svar, 2021-05-25
Erfarenheten av att kombinera två olika typer av vaccin under graviditeten är mycket riktigt begränsad. Teoretiskt sett borde det inte leda till ökad risk för svåra biverkningar men vi vet inte med säkerhet. Hon tillhör en riskgrupp för svår covidsjukdom baserat på sin diabetes och sin graviditet.  Då hon är vaccinerad med en dos vaccin för 10 veckor sedan så har hon ett skydd mot svår sjukdom i ett antal månader men har ett halvårs graviditet kvar. Sammantaget skulle jag rekommendera en dos mRNA vaccin men får ske i samråd med henne. Idag har också Folkhälsomyndigheten uppdaterat sina rekommendationer och rekommenderar covid-vaccin till alla gravida, mRNA vaccin är godkända att ges under hela graviditeten och det finns nu gott om uppföljning från de länder som började vaccinera gravida tidigare, och man har inte sett någon påverkan på fostret. Se dagens nyhet från FoHM: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2021/maj/gravida-kan-erbjudas-vaccination-mot-covid-19-i-fas-fyra/

Fråga, 2021-05-14
Hej!
Frågan gäller en man i 50-årsåldern som är tidigare frisk men insjuknat med trötthet och andningsbesvär och testas positiv för Covid-19 i början av april. Blir inlagd pga syncope och andningsbesvär med visst syrgasbehov 10 dagar senare  och utvecklar en Guillain-Barré verifierad med EMG och neurografi. Således sannolikt Covidutlöst GBS. Tänker att han inte ska ta Covidvaccin närmsta året och kanske aldrig någonsin såvida han inte i framtiden bedöms som högexponerad för en framtida jättevirulent variant (han arbetar som gymnasielärare). Vilken är er synpunkt?

Bör han även avstå influensa- och andra vaccinationer närmsta året? (Han är inte en riskgrupp men om han hade varit det?) Läst att vacciner mot hepatit A och B, stelkramp, difteri, MPR, meningokocker och rabies visats inte utlösa GBS men gäller det även om man haft GBS tidigare?

I anslutning till temat neurologisk sjukdom och vaccination undrar jag även om det fortsatt är så att levande vacciner är kontraindicerade vid myastenia gravis?

Tack så hemskt mycket för ert svar!

Svar, 2021-05-25
Koppling mellan virusinfektioner såsom Covid-19 och Guillain-Barré är som frågeställaren beskriver välkänd, medan litteraturen och biverkningsrapporter fortfarande nu i maj inte talar för en ökad risk att efter Covid-vaccination utveckla GBS. De fåtal fallrapporter där nu GBS utvecklats inom enstaka veckor efter erhållen vaccination bedöms internationellt fortfarande förklaras som slumpmässigt tidssamband, hos de 10-20 fall per 1 miljon människor som varje år drabbas av GBS. Se vårat tidigare svar daterat 2021-02-09 som ännu idag gäller. I linje med detta och så länge orsakssamband ej påvisats bör förslagsvis patienten vaccineras framgent mot Covid-19, men man kan överväga den i förra svaret nämnda ”försiktighetsprincipen” och vänta 1 år med alla vaccinationer efter genomgången GBS. Troligen har personen ändå ett bra skydd mot Covid-19 i åtminstone 6-9 månader.

Gällande frågan huruvida levande vacciner är kontraindicerade vid myastenia gravis:  Gula Febern-vaccin är i princip kontraindicerat vid thymussjukdomar inkl Myastenia Gravis. Patienter med MG har tidvis uppmanats undvika helt levande vacciner, då sådana eventuellt skulle påskynda sjukdomsförloppet. Det finns dock inga bevis för detta och principiellt bör MG-patienter vaccineras utan särskilda förbehåll såvida de inte behandlas med immunomodulerande behandling och inte med Gula Febern vaccin. De covidvaccin vi använder i Sverige nu kategoriseras som inaktiverade vaccin.

Fråga, 2021-05-07
Hej!
Fick en remiss med fråga angående dos 2 av covid-vaccin till 86-årig kvinna, hypertoni, i övrigt frisk, som fick dos 1 Pfeizer den 16 mars. Insjuknade därefter i mild covid, ej sjukhuskrävande. Exakt insjuknandedatum okänt men positiv i covid-PCR den 31 mars.

Frågan är om man ska betrakta dos 1 och insjuknandet som ”samma” = 1 dos eller om man ska betrakta insjuknandet som en booster.
Jag tänker själv att man kanske ska se det som 1 dos att jag nog kommer rekommendera dos 2 men att det inte är så bråttom (avvakta ett par månader). Vad tycker ni?

Svar,2021-05-16
Vi skulle också betrakta infektionen och dosen som inom ”samma dos” eftersom vaccinationsdosen inte haft effekt ännu. Dos 2 rekommenderas därför med sedvanligt intervall, inte minst med tanke på hennes ålder viktigt att hon får dos 2 med inte för lång fördröjning av intervallet.

Fråga, 2021-05-05
Pat som har genomgått splenectomy pga trauma för ca 2 år sedan. Hur ska man tänka kring pfizers covid-19 vaccin och Aspleni?

Svar, 2021-05-16
Enbart splenektomi utan underliggande sjukdom är inte en risk för svår covid såvitt vi vet, men heller ingen kontraindikation för vaccin. Vi rekommenderar att personen vaccineras enligt de rutiner som finns.

Fråga, 2021-05-05
Hej
Arbetar med covidvaccination inom SUS Skåne. Har fått en fråga från en kollega på dialysavdelningen. Han har där testat antikroppssvar från en del patienter(ca 10 individer med hemodialys) efter vaccinering med Pfizervaccin och funnit att 3 pat inte har en detekterbar nivå av antikroppar. Hur resonerar ni? 1/ De har ett sannolikt ett skydd trots avsaknad av a-k. 2/ I analogi  med hepatitvaccinering av dialyspatienter måste man  i många fall ge upprep doser för att uppnå serokonversion. 3/ Ge dubbeldos vaccin.
Tacksam för er bedömning

Svar, 2021-05-16
I avvaktan på mer kunskap om cellulärt svar hos den här gruppen, och andra immunsupprimerade grupper med förmodat sämre vaccinsvar så rekommenderar vi inte dubbeldos eller fler doser. Det finns nu några publikationer/pre-print avseende humoralt svar efter mRNAvaccin till dialyspatienter och i dessa studier så var vaccinsvaret, mätt som antikroppssvar relativt bra men i en mindre (N= ca 70) fransk studie så var det sämre hos äldre dialyspatienter. Det saknas ju också serologiskt korrelat för skydd mot sjukdom så vi rekommenderar inte ( se även tidigare svar på fråga) rutinmässig antikroppskontroll efter vaccination eftersom det kan leda till onödig oro och vi i nuläget inte heller kan rekommendera någon åtgärd.

Fråga, 2021-05-06
56 årig kvinna som i början av mars fick dos 1 av astra zenecas vaccin. Fick rejält med magknkip under tre veckor efter vaccination. Nu helt återställd.
Upplever viss trygghet i att ta samma vaccin men vågar man det?

Svar, 2021-05-12
Magknip är i sig inte en kontraindikation för dos 2 med Astra Zenecas vaccin men FoHM rekommenderar mRNA vaccin som dos 2 till de som är under 65 år och som fått första dosen med Astra Zenecas vaccin och det finns inga skäl att frångå rekommendationen i detta fall och upplysa patienten om det.

Fråga, 2021-04-01
Hej,
Se min frågeställning nedan. Tacksam för ett svar.

Med annan neurologisk påverkan utöver Bell`s pares menar jag kortvariga känselbortfall, domningskänslor, ”bedövning” i halva läppen/kinden. Besvären har gått över på 15 min till 24 tim. Några pat har fått Betapred.

Hej!
Jag har kontaktat Läkemedelsverket med frågan om det finns rekommendationer kring att ge dos 2 till personer som fått Bell´s pares eller annan neurologisk påverkan efter dos 1 av ett mRNA vaccin. Jag fick idag nedanstående svar.

Vet eller har redan Infektion.net tagit ställning i denna fråga?

Vänta och se eftersom en dos ger ett bra skydd tillsvidare?

”Jag har varit i kontakt med en av Läkemedelsverkets utredare.
Vi har inga rekommendationer om hur man ska göra med dos 2 om patienten fått Bells pares av första dosen. Det kan behövas en individuell bedömning av specialistläkare, men vi har som sagt inga generella rekommendationer.”

Svar, 2021-05-12
Hej, här kommer ett ovanligt sent svar men vi hoppas det kan komma till nytta ändå.

En liten ökad förekomst av perifer facialispares (Bells pares) ses efter vaccination med mRNA-vaccin (Både Pfizer och Moderna), och ökningen jämfört med den vanliga incidensen verkar inte kunna förklaras som slumpmässig, se Lancetartikel länk:
För det fåtal personer som fått Bells Pares efter första dosen med något av mRNA-vaccinerna rekommenderar vi att tills vidare avstå från att ge dos 2.
Känselbortfall/domningar i halva läppen eller kinden efter första dosen bedömer vi däremot inte som skäl att avstå från den andra dosen, särskilt inte om den vaccinerade är äldre eller tillhör en riskgrupp för svår Covid 19.

Fråga, 2021-04-22
Efter Vaxzevira bl.a. har dödsfall rapporterats p.g.a. blodproppar i kombination med lågt antal trombocyter och mycket höga nivåer av antikroppar mot trombocyter. 
Autoimmunsjukdomar ger ju antikroppar mot kroppsegna celler, och jag undrar därför om patienter med autoimmunsjukdomar lättare reagerar med ovannämnda farliga biverkning? 

Bör dessa patienter erbjudas annat vaccin, eller avstå från vaccinering?  Vilket coronavaccin har minst risk för denna biverkning?

Svar, 2021-05-04
I nuläget har man inte, trots intensiv pågående utredning kunnat identifiera någon enskild riskfaktor för denna ovanliga biverkan men eftersom de allra flesta fallen har inträffat hos personer under 65 år så har Folkhälsomyndigheten valt att bara rekommendera Vaxzevria till de över 65 år som en försiktighetsåtgärd. Det Europeiska Läkemedelsverket rekommenderar dock fortsatt vaccinet till alla åldersgrupper. Personer med autoimmuna sjukdomar rekommenderas därför vaccin utifrån de nuvarande nationella rekommendationerna utifrån ålder

Fråga, 2021-04-16
Dermatolog Stockholm.

Funderar på hur man v b kan mäta antikroppar efter  2 doser av m-rna-vaccin om man är osäker på svaret.
Frågan har uppstått gällande enstaka patienter som står på biologiska läkemedel som vaccinerat sig i nära anslutning till given dos av dessa.

Är det samma typ av antikroppstest som erbjuds dem som tidigare haft Covid19 och vill kontrollera sitt antikroppsvar?

Är väl ak mot spikeproteinet men är det exakt samma test som kan användas?

Svar, 2021-05-03
Vi har fortfarande inte har serologisk korrelat för skydd mot sjukdom och att antikroppsanalyserna är i första hand är framtagna för att diagnosticera sjukdom och inte vaccinsvar per se. Vi vet ju inte heller vad vi gör med ett negativt svar-än så länge rekommenderas inte ännu en dos-och inte heller hur länge skyddet eventuellt håller i baserat om det blir ett ”positivt” svar.

Så vårt standardråd är att undvika antikroppstester som underlag för vaccinsvar, men det kan bli aktuellt i vissa specialfall efter diskussion med infektionskonsult. Vaccinerna som finns nu ger immunsvar mot spikeantigenet men det finns ju också andra typer av antikroppar och olika typer av analyser som måste tolkas efter frågeställningen.

Fråga, 2021-04-20
Hej! Vet att denna fråga var uppe i början av mars men då var Astra Zenecas vaccin pausat.
Patient 65+ år som har en APC resistens, är det i nuläget ok att vaccinera med Astra Zenecas vaccin nu när det är tillgängligt för gruppen 65+ år?

Svar, 2021-04-29
Det finns inga påvisade riskfaktorer kontraindikationer för att vaccinera med Vaxzevria till 65+ i form av tex trombossjukdom, medicinering eller som i detta fall APC-resistens. Detta finns att läsa både på FoHMs hemsida och dokument från Svenska sällskapet för trombos och hemostas och Svensk hematologisk förening :https://www.ssth.se/wp-content/uploads/2021/04/210419Finaltdokumentvaccin.SSTH_.pdf.

Fråga, 2021-04-12
Fråga gällande frisk kvinna 35 år.  Normalviktig, aldrig-rökare. Gift och sammanboende med njurtransplanterad, immunsupprimerad man. Förskolebarn i hushållet. Får första dos Moderna 16/3. 23/3 debut lindriga covidsymtom med svullna lymfkörtlar, efter några dagar även trötthet, huvudvärk, halsont, feber. Testar Pos för SARS-cov2 29/3. Symtomfri sedan 3/4. Planerad för dos 2 Moderna 14/4. Hur gör vi nu? Skjuta upp dos 2 (hur länge i så fall) eller köra på?
Tack på förhand!

Svar, 2021-04-29
Vårt förslag grundar sig på att det serologiska svaret sammanföll med det för covid-19 infektionen så är att betraktas som en dos totalt sammantaget. Förslagsvis ges nästa dos om 6 månader, med tanke på genomgången symptomatisk covidinfektion tidigare så finns det ett bra immunsvar att luta sig mot, men det är förstås inga problem att vaccinera tidigare om man vill och som det är planerat (detta svar kommer sent och efter planerad vacc så förmodligen är beslut redan fattat).

Fråga, 2021-04-07
Ber att få konsultera er med följande fråga:

48 årig kvinna, vårdanställd. Kontakt med infektionskliniken p.g.a stillsam kronisk hepatit B med normala leverprover och låg virusmängd.
Har tidigare, 2008, i samband med sin andra graviditet drabbats av urtikariavaskulit. Recidiverade 2009 efter svininfluensavaccin. Hade då kontakt med hudkliniken och reumatolog och besvären klingade av efter nedtrappande kortisonbehandling. Härefter varit besvärsfri.
Fick nu i början av mars dos ett av Astra Zenecas covidvaccin. Fick efter 4 dagar värk i kroppen, utbredd urtikaria som övergick i petikiala utslag på benen. Kände igen symtomen ifrån tidigare skov. 
Kontrollerade laboratorieprover som var väsentligen invändningsfria med normala trombocyter och blank urinsticka. Frick prednisolon i nedtrappande dos under 3 veckor ,15-10-5 mg och är nu återställd.
Gissar att dos 2 av Astra Zeneca inte är aktuell oavsett.  Tror ni vi vågar överväga annan uppföljande covidvaccinering?
Svar, 2021-04-29
Hej, vi föreslår mRNA vaccin som dos två hos denna kvinna och vill påminna om rapportering till Läkemedelsverket.

Fråga, 2021-04-06
Hej, en fråga gällande en vital 87-årig kvinna med aortastenos + hypertoni.
Fick dos 1 av Astras vaccin 12/3. Patienten har nu hört av sig och meddelat att hon på kvällen samma dag hon fick vaccinet fick 39 gr feber i  3-4 dgr. Sedan haft 38 gr på morgnar, subfebril, mkt trött/sjukdomskänsla i 2 v innan det började kännas bättre.
Frågan är om detta ska tolkas som en ovanlig reaktion på vaccinet, vilket patienten tror, eller att patienten hade infektion i anslutning.
Patienten är starkt tveksam till att ta dos 2
Tacksam för råd.

Svar, 2021-04-25
De initiala symtomen är vanliga biverkningar av Vaxzevria men symtomen brukar inte kvarstå alls så länge. En trolig förklaring är att patienten hade en infektion som råkade sammanfalla tidsmässigt med vaccineringen. Kanske insjuknade hon i covid-19? Med denna symtombeskrivning hade det varit klokt att ta ett covid-test cirka 3 – 4 dagar efter vaccineringen.

 Riktlinjerna avseende Vaxzevria har ändrats flera gånger sedan vaccinet godkändes. Som kunskapsläget är idag rekommenderar vi att ta den andra dosen som planerat men beslutet behöver ju inte tas förrän det är dags för dos två i slutet av maj eller början av juni. Kunskapsläget ändras snabbt och det är tänkbart att ytterligare nyheter som påverkar beslutet hinner komma innan dess.
Även om en infektion är sannolik orsak till symtomen bör biverkningsanmälan skickas till Läkemedelsverket.

Fråga, 2021-04-12
Flertalet verksamma narkosläkare som arbetar med patienter på COVID-IVA har på vår enhet fått en dos av Astra Zenecas vaccin. Då Astra Zenecas vaccin nu har pausats för denna åldersgrupp, så undrar jag om ni vet något om evidensen kring att ge dessa kollegor en dos av annat vaccin? (ex Pfizers eller Moderna). Alternativt om det finns någon rekommendation om att vänta en period och därefter vaccinera om ”från början” med ex Pfizers vaccin?

Har ni någon rekommendation om att de som fått en dos av Astra Zenecas vaccin och arbetar i princip dagligen på COVID-IVA bör ta ett test för att se om de har utvecklat antikroppar?
Svar, 2021-04-25

Det finns ännu inga data, men studier pågår, på kombinationen en dos Vaxzevria+ en dos mRNA vaccin. Däremot fungerar det säkert rent teoretisk bra och är immunogent. I Tyskland gör man redan så med tidigare vaccinerade yngre personer som fått Vaxzevria och Folkhälsomyndigheten(FOHM) har ju också nu sedan du skrev frågan kommit ut med sina rekommendationer att göra på samma sätt: en dos mRNA-vaccin rekommenderas 12-15 veckor efter första dosen Vaxzevria.
Vi rekommenderar inte kontroll av antikroppar rutinmässigt. Antikroppstest ska användas i diagnostiskt utredningssyfte och metoderna är framtagna för att identifiera klinisk sjukdom. Det saknas också ett definierat serologiskt korrelat för skyddande nivåer, och cellulär immunitet får man inte besked om.

Fråga, 2021-04-06
Gör vi verkligen rätt som rekommenderar att man bara får vaccineras mot covid om man kan uppvisa ett PK INR på under 2,8-3,0 de sista 7-14 dagarna?

Hur stor är egentligen risken för muskelblödning och hur illa kan en sådan egentligen bli?

Frågar då en man som nyss dog på vår avdelning veckorna innan hade nekats vaccination pga för högt PK (exakt värde för mig okänt). Tredje vågen pågick och han var mycket gammal och hade både hjärt- och njursvikt men dock god livskvalitet. Är detta en rimlig risk/nytta-värdering?

Mitt förslag: Skit i PK på åtminstone alla 70-plussare, komprimera ordentligt på alla AK-behandlade, och byt Waran till NOAK på alla som inte har mekanisk hjärtklaff. Detta baserat på magkänsla, snarare än evidens. Vad tycker ni?

Svar, 2021-04-25
Riktlinjerna för hur man ska göra om personer står på Waran skiljer sig åt mellan regionerna, speciellt när senast PK ska vara ifrån. Flera av riktlinjerna är gjorda för att underlätta för massvaccinering. I speciella fall kan så klart ansvarig läkare göra andra överväganden och frångå dessa på grund av en medicinsk risk-nytta bedömning. Mycket handlar om logistik; kan man vid ett för högt PK få en ny tid för vaccination bara någon dag senare så löses problemet ganska smidigt och då är nog risk-nytta bedömning att vänta 2-3 dagar sannolikt att föredra. Blir väntan istället betydligt längre kan risk-nyttan bli annorlunda. Förslaget att se över indikationen för Waran kontra DOAK är så klart också intressant. Vi kan tyvärr inte ge någon exakt siffra för risken för muskelblödning.

Fråga, 2021-04-01
Pat med sannolik SIRVA på dos 2 Pfizer-Biontech. Vet ni något om Covid-19-vacciners effekt vid felaktig administrering, såsom i bursa eller sena. Kan man förvänta sig ett fullgott skydd vid admin även utanför muskeln? Om osäkert, bör antikroppar undersökas, isf när? Om fullt skydd inte förväntas, bör patienten erhålla extra vaccindos? När?

Svar, 2021-04-16
Vid felaktig administrering av vaccin i bursa eller sena, såsom i detta fall orsakat axelskada (shoulder injury related to vaccine administration, SIRVA), är vaccinsvar okänt. Ifall antikroppstiter taget minst 2-3 veckor efteråt påvisar skyddande antikroppar behövs ingen vidare dos eller utredning, medan uteblivet antikroppssvar är svårtolkat varvid utrymme finns för att i sådant fall för säkerhets skull erbjuda en tredje dos Comirnaty (i andra axeln).

Fråga, 2021-04-13
Hur tänker ni kring lokala steroider i ex knä och covid-vaccination?

Svar, 2021-04-16
Ingen kontraindikation att vaccinera.

Fråga, 2021-04-06
Arbetar som läkare på vaccinationsenhet i Malmö. Undrar om det har inkommit data som stöder hur vi skall agera utifrån problematiken pågående/genomgången långtidscovidsyndrom och vaccinering. Själv är jag skeptisk – hur fundrar ni?

Svar, 2021-04-12
Det finns ingen nationell rekommendation för vaccination av de som är långtidssjuka i covid-19, numera benämnt postcovid, och heller än så länge ingen definition av tillståndet i sig. Socialstyrelsen sammanställer just nu kunskapen och när den utredningen är klar kan vi få mer vägledning.  I väntan på det är vår generella rekommendation att man avvaktar vaccination till de immunfriska individer som har haft covid (kliniska symptom och PCR+) de senaste sex månaderna eftersom skyddande immunitet finns efter genomgången sjukdom. De som har haft covid enligt ovan behöver dock endast en dos vaccin tillsvidare, eftersom de redan är väl primade, detta enligt såväl aktuella publikationer som tidigare kunskap om infektionssjukdomar och vacciner.

Aktuella studier visar att det inte finns några allvarliga risker med att vaccinera, även om man kan få mer övergående biverkningar i form av muskel-, ledvärk och sjukdomskänsla, men heller inget som kan visa att det skulle vara extra fördelaktigt i denna gruppen. Vi rekommenderar heller inte att man utan speciella skäl vaccinerar vid pågående kraftiga symptom som är under utredning tex långvarig feber och värktillstånd.

Fråga, 2021-04-07
Hej!
Jag undrar om det finns någon risk med covidvaccination vid kvarvarande symtom av herpes zoster. Infektionen aktiverades i slutet av december 2020 och fortfarande finns restsymptom i form av klåda och kortare mindre smärtepisoder.

Svar, 2021-04-12
Hej, nej vi ser ingen särskild risk med covidvaccination i detta fall. Risken vid covid-19 infektion, med påföljande immunaktivering, skulle i såfall vara större och hursomhelst är ju patienten boostrad avseende varicella zostervirus nu.

Fråga, 2021-04-08
Det gäller samma fråga som tidigare. Det finns en ny studie som jag läste om förra veckan att 90 ammande kvinnor vårdarbetare som har fått Pfizer eller Moderna med bra resultat.
https://time24.news/News/1869.html
Tycker ni att man skulle kunna rekommendera så även i Sverige?

Svar, 2021-04-12
Hej, studien stöder fortsatt rekommendation att ammande kvinnor kan vaccineras och att det inte finns några farhågor avseende detta, enligt tidigare svar.

Fråga, 2021-03-19
Detta gäller en patient som får dos 1 Moderna 26/2. Samma patient får ny dos 16/3, denna gång vaccineras patienten med Pfizer efter att ha flyttat in på korttidsboende. Ska patienten ska ha ytterligare dos? Om så är fallet, av vilken sort och inom vilket tidsintervall?

Svar, 2021-03-29
Det finns i nuläget inga data för detta men vad vi vet från andra vaccin och det som är studerat för de som har haft COVID och sedan vaccineras så talar allt för att patienten därmed fått två doser och är fullvaccinerad.

Fråga, 2021-03-12
Patient som har fått tid för sin vaccination dos 1 på vårdcentralen. Samtidig åkomma som motiverar systemiskt kortison (i det här fallet 4mg betametason dagligen och inte bara som en tillfällig kur). Bör kortisonet sättas ut för att få god effekt av vaccineringen? Hur länge bör kortisonet vara utsatt innan respektive efter vaccinationstillfället?

Svar, 2021-03-29
Patienten verkar behöva sitt kortison pga underliggande sjukdom och viföreslår därför att det inte sätts ut eftersom vaccinerna kan ges även till immunsupprimerade eftersom de inte är levande vaccin. Teoretiskt kanske man får ett sämre svar men det vet vi inte säkert. Om man ändå vill sätta ut kortisonet (och det kan göras utan risk) föreslås att sätta ut det 2 veckor innan och låta det vara utsatt 2 veckor efter given dos. Rimligen blir det svårt eftersom den långvariga steroidterapin sannolikt kräver nedtrappning av dosen inför utsättning.

Fråga, 2021-03-19
Har ett patientfall 79 år gammal man, KOL, hypertoni som fått COMIRNATY dos 1 och cirka 1 vecka senare insjuknat med lindrig-måttlig PCR-verifierad Covid. Symtom i form av hosta, trötthet, feber. Ej behövt sjukhusvård.

Bör man i detta fall ge pat COMIRNATY dos 2 och isåfall efter hur lång tids symtomfrihet? Kan man avvakta med att ge dos 2 och betrakta genomgången infektion som likvärdig effekt? Pat blev ju inte svårt sjuk och borde ha gott skydd framöver mot både mild-måttlig och svår sjukdom? Ska ”vaccinationsgenombrott” anmälas på något sätt utöver sedvanlig sminet-anmälan?

Svar, 2021-03-25
Vi anser att du i nuläget kan avvakta med dos 2 och förmoda att personen har en bra immunitet av genomgången sjukdom. Dock har vetenskapliga data angående detta inte inkluderat denna åldersgruppen så vi vet inte hur länge immuniteten kvarstår, och han är också i en högriskgrupp. Det finns inga hinder att vaccinera honom med dos 2, förutom att han kan få mer övergående biverkningar, men vi skulle nog i alla fall vänta några månader då han inte heller är medicinskt immunsupprimerad. En yngre person skulle absolut kunna avvakta minst 6 månader.

Fråga, 2021-03-12
Finns några riktlinjer för personer med APC-resistens? Ska de vaccineras med sin åldersgrupp eller prioriteras upp? Finns något att beakta när det gäller val av vaccin?

Svar, 2021-03-23
De vaccineras med sin åldersgrupp och vaccineras med tillgängligt vaccin. I nuläget är Astras Vaccin är tillfälligt pausat av FoHM och rekommendationer inväntas.

Fråga, 2021-03-18
Har en njurtransplanterad patient som planeras vaccineras med Modernas vaccin nästa vecka. Har en aktiv bältros – 3 dagars symtom med smärta, debut av blåsor igår, antiviral behandling sedan igår. Hur ska man resonera här? Är det lämpligt med vaccinering efter 7 dgr antiviral behandling, eller ska pat vänta?

Svar, 2021-03-23
Det går bra att vaccinera så som föreslås, efter en veckas antiviral behandling och 9 dagar efter att bältros-symtomen debuterade, vi ser inga risker med detta.

Fråga, 2021-03-05
Ärende:
Man med tbl beh hypertoni, Waranbeh förmaksflimmer samt morbus Parkinson. Skall 1975 i samband med kontraströntgen blivit röd i ansiktet och fått blodtrycksfall och vårdats inneliggande under en dag.

Har därefter genomgått kontraströntgen med annat kontrastläkemedel som gått bra. Har fått klåda av blå Warantabletter och står därför på Waran Orion. Ingen födoämnesallergi eller allergi i övrigt.

Tål latex. Har inte tagit influensavaccin tidigare, tydligen blivit avrådd från detta. Tacksam bedömning.

Svar, 2021-03-19
Kontrastmedelsallergi utgör ingen kontraindikation mot vaccination mot covid-19. I samråd med allergologer rekommenderas att man vaccineras på enhet där anafylaxiberedskap finns tillgänglig och att man observeras i 30 minuter efter vaccinationen, enligt grupp B i  Svensk Förening för Allergologis dokument om covidvaccination http://www.sffa.nu/wp-content/uploads/2021/03/Riktlinjer-COVID-19-och-allergi-19-mars-2021.pdf . Bedömer inte heller att influensavaccination är kontraindicerad framgent

Fråga, 2021-03-17
Jobbar både på Onkologen och Hematologen, och har därmed hand om många patienter med cytostatikaorsakad pancytopeni och immunsuppression. Finns det någon gräns avseende LPK och / eller neutrofila (prover som vi tar ofta och rutinmässigt) varunder det inte ger något att covidvaccinera pga av dåligt antikroppssvar? Och kan det vara direkt farligt ge vaccinet till dessa patienter eller är ”worst case” bara ett dåligt svar?

Svar, 2021-03-19
Hej, den största risken för dessa patienter är att drabbas av covid-19. Troligen får det ett sämre cellulärt och humoralt svar efter vaccination, inga studier finns än men i linje med annan vaccinering, men de kan få ett viktigt marginellt skydd mot svår sjukdom så vaccination rekommenderas. Vaccination efter benmärgstransplantation följer  sedvanliga riktlinjer. På t.e.x Svensk hematologisk förenings hemsida finns länkar till den Europeiska organisationen och riktlinjer för covidvaccination.

Fråga, 2021-02-26
Undrar om jag får besvära om ett för mig knepigt fall:
Kv, MS, Mabthera, drabbas av covid i somras, tog flera månader få denna pt fri, tills slut efter plasma. Sedan följde svår dyspné som börjar ge med sig efter 6 månader. Först nu i jan har B-cellerna börjat vakna efter över ett halvt år utan Mabthera. Nu har istället pt sedan nyår en tilltagande svår trötthet och smärta i benen efter minsta aktivitet, mycket uttalade besvär. Startat covid-vaccination i feb och fick uttalad feber efter första sprutan, men gav med sig efter ngt dygn. Vad pt just nu lider av vet jag ej, utredning via vårdcentral pågår, men visst vågar jag väl ge pt dos nr 2? (Vi vill ha detta undanstökat nämligen då hon behöver komma igång med Mabthera och måste ju gå en tid efter dos 2 också.)

Svar, 2021-03-17
Det var en lite lurig fråga. Symptomen verkar hursomhelst inte relaterade till vaccination och dos 1 verkar ha gått som förväntat (frågan är vad hon fick för sorts vaccin)

Hon hade COVID i somras. Även om hon inte hade B-celler då borde hon haft T-celler som då uppfattat infektionen. Således borde vaccinet rimligen nu kanske uppfattas som en ”booster” av T-cellerna men sannolikt inte av B-cellerna. Jag tror med tanke på att hon ska få Mabthera att man ändå ska ge dos 2.  Alternativt hade varit att mäta antikroppar cirka 7 dagar efter given dos 1 (de som svarar starkt då kan nog förväntas ha ett minne).

Fråga, 2021-03-07
Finns studier som ger underlag för att välja specifik vaccintyp hos patienter med immunbrist såsom CVID, IgA-brist, cytostatikabehandling, hematologisk malignitet etc?

Svar, 2021-03-17
I nuläget saknas resultat från studier som specifikt belyser/jämför skillnader i vaccinsvar hos patientgrupper med olika former av immunsuppression. Samtliga godkända vaccin går att ge till patienter med immunsuppression, men skyddseffekten är oklar. Folkhälsomyndigheten rekommenderar för närvarande vaccination med något av de godkända mRNA vaccinen till patienter i dialys eller som har genomgått organ- eller stamscellstransplantation.

Fråga, 2021-03-12
Hej; spelar det någon roll om man får dos 2 fem veckor efter dos 1 ? 
Som jag hade förstått man skulle ha 3-4 veckor mellanrum mella dem men tyvärr har Vaccindirekt ändrat min bokade tid och då blir det 5 veckors mellanrum istället.

Svar, 2021-03-14
Hej nej det spelar ingen roll, vaccinerna är godkända för upp till 6v intervall och pågående studier undersöker om intervallet kan (förmodligen ) vara längre än så. Men det mest optimala skyddet blir ju först 1-2 veckor efter dos 2.

Fråga, 2021-03-09
Fråga om mild reaktion efter 1:dos Astra Zenica. Värme flush, svettningar och röda fläckar på bröstet. Behandlas med T Loratandin och symtom försvinner. Har antihistaminet någon påverkan på antikroppssvaret?

Svar, 2021-03-14
Nej det finns inga hållpunkter för att detta skulle påverka antikroppssvaret.

Fråga, 2021-03-04
En kollega på arbetsplatsen fick sin andra dos av modernas vaccin 26/2. Direkt fick hon urtikaria på armar/ansikte och behandlades med tavegyl/betapred som lindrade symptomen. Dock återkom de dagen efter och hon fick ånyo betapred. Reaktionen har sedan fortsatt återkomma varje dag nu i sex dagar med rodnade, marmorerade armar som kliar/bränner, trötthet, fross-attacker (ingen feber), ont i leder och allmän sjukdomskänsla. Hon har tagit betapred dagligen på morgonen i nedtrappningsdos (12-10-8), och då fått tillbaka symptomen på kvällen.

Funderingen är nu om detta är rapporterat av flera och hur hon ska förhålla sig och behandlas vidare. Fortsätta med kortison, hur länge? Antihistamin? Annat?

Svar, 2021-03-14
Mer långdragna allergiska besvär efter vaccination förekommer, men vi känner inte till något specifikt fall som just detta så det är viktigt att det rapporteras till Läkemedelsverket.   Ny klinisk bedömning rimligt om besvären inte viker efter 1-2 veckor. Hon skall inte ta fler doser av Modernas Covid19 vaccin om det blir aktuellt i framtiden.

Fråga, 2021-03-02
54- årig kvinna med reumatisk sjukdom, behandlas med Metotrexat och biosimilar till Enbrel. Känd allergi mot neomycin. Vaccinerad med dos 1 av Pfizer- Biontechs vaccin för 5 veckor sedan. Fick 3dagar senare generell urtikaria med svår klåda. Ingen andnings- eller annan allmänpåverkan. Fick behandlas med Betapred och antihistaminpreparat i flera dagar innan urtikarian gav med sig.

Frågan är nu hur vi ska ställa oss till dos 2?

Svar, 2021-03-09
Patienten tillhör en riskgrupp för att utveckla svår covid-19 och det är därför angeläget att hon, om möjligt, får två doser vaccin. I och med att urtikarian inte kom direkt utan först tre dagar efter vaccinationen är kausalsambandet inte helt säkerställt. Anmälan om möjlig biverkan bör skickas till Läkemedelsverket.

Om hon haft covid-19 före dos 1 skulle man kunna avvakta med dos 2, men annars får man ge den nu. Det är viktigt att patienten övervakas i minst 30 minuter efter given dos och att vaccinationen sker på en mottagning där det finns anafylaxiberedskap. Man kan också överväga att ge antihistamin som profylax mot eventuell urtikaria med start dagen före vaccindos 2 ( detta råd efter samråd med allergologer).

Fråga, 2021-03-05
Jag har en 60-årig patient som har pollen, pälsdjursallergi, överkänslighet mot födoämnen, astma, kronisk urtikaria och angioödem som ej är heriditärt. Inga anafylaxier. Hon har nu via arbetet erbjudits vaccination med Astra Zenicas vaccin på arbetsplatsen där man inte har någon anafylaxiberedskap.
Min fråga är om hon ska ses som en riskpatient för allvarlig vaccinationreaktion?

Svar, 2021-03-08
Alla som vaccinerar ska ha anafylaxiberedskap i form av adrenalin och utbildad sjukvårdspersonal som kan hantera en anafylaxi. Däremot bedömer vi inte att det behövs inte särskild övervakning av denna patient, förutom de 15 minuterna, då hon inte haft tidigare anafylaxier eller reagerat på vaccinationer vad vi förstår. Astra Zenecas vaccin har inte förhöjd risk för anafylaxi utan det kan jämföras med influensavaccin (1/1 miljon). Följ regionala PM.

Fråga, 2021-02-26
Ett arbetslag av över 40 personer fick Astra vaccin gosa. 50% låg dagen efter sjuka i mer eller mer ordentliga biverkningar. 
En kollega fick väldiga biverkningar efter dos 1 med Astra vaccin. Hög feber (40°) huvudvärk, i 4 dagar och efter 2 dagars arbete återigen hög feber, men nu även kräkningar och diarréer. Tog då covidprov som visade neg svar. 
Kan detta oxå komma som biverkan av vaccinet?
Bör hon avstå dos2? 
Läst att vissa med starka biverkningar kanske borde avstå dos 2, stämmer det? 

Svar, 2021-03-08
Det är inte ovanligt med biverkningar efter första dosen av AstraZenecas vaccin vilket din fråga belyser. Särskilt gäller detta yngre individer. Både kräkningar och diarréer finns beskrivna efter vaccination med AstraZenecas vaccin. Att få så långdragna och dessutom bifasiska besvär som kollegan i beskrivningen torde vara mer ovanligt. Detta bör biverkningsrapporteras till Läkemedelsverket.

Man kan fundera över om den andra fasen med feber, kräkningar och diarréer istället berodde på en infektion med något annat virus?
Det man sett hittills är att biverkningar orsakade av AstraZenecas vaccin tenderar att vara mildare efter dos 2. Jag skulle inte avråda från att ge denna andra dos.

Fråga, 2021-02-28
93-årig man, vital för åldern. Mild covid-19 infektion, PCR-verifierad, vid nyår. Återställd efter ca 2 veckor. Fick den 23 feb dos 1 av Modernas vaccin . Efter ca 16 tim feber, viss frossa, illamående och några episoder av kräkning. Påföljande dag feberfri, men trött, efter ca 2 dygn återställd. Min fråga är om dos 2 bör ges efter 4 veckor eller med längre intervall.

Svar, 2021-03-08
Vi rekommenderar att avvakta med dos 2.
Flera mindre studier har visat ett gott immunsvar på en vaccindos med mRNA vaccin efter genomgången Covid19 infektion. Begränsade data visar även att vaccinsvaret efter dos 2 hos de med tidigare genomgången infektion är svagt. Om detta även är korrekt för äldre och immunsupprimerade är inte känt. Mannen fick en kraftig reaktion för hans ålder på dos 1, antagligen för att han så nyligen haft sjukdomen. Därför rimligt att avvakta med dos 2. Man kan överväga att ge dos 2 om 6 månader men bäst är att invänta kommande direktiv för denna patientgrupp.

Fråga, 2021-03-01
Ammande kollega undrar om hon kan vaccineras. Hittar lite olika svar i litteratur. Har ni en rekommendation?

Svar, 2021-03-03
Det går bra och är också det som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten. Det finns inga studier gjorda på just ammande kvinnor men heller inga farhågor i likhet med i princip alla andra vacciner (undantag Gula Febernvaccin).

Fråga, 2021-02-26
Fråga angående gravida och amning:

Ni skrev redan…

Fråga, 2021-01-12:
En gravid VC-kollega har frågat mig om hon bör ta Covid-vaccin (Pfizers). Känner ni till om det finns några data angående gravida? Har ni någon rekommendation? Omvärlden verkar splittrad. WHO skriver att de avråder, förutom ev. till vårdpersonal…

Svar, 2021-01-12:
Hej, gravida avråds tillsvidare från vaccination , eftersom det helt saknas data, och i enlighet med både produktresumén (SPC), Folkhälsomyndigheten och UK/USAs rekommendationer. Det finns inget biologiskt stöd för att det skulle vara fosterskadande och det är inte en abortindikation att ha fått vaccinet men klokt att följa rekommendationerna tills vi vet mer.

Har ni aktuellare information?

MVC Norrbotten rekommenderade i januari till kvinnor som är gravida, ammande och graviditet-önskan inom kommande 3 månader att avstå från alla Covid vacciner.

Nu erbjuder man AstraZenecas vaccin till vårdpersonalen i Norrbotten. Infektionsläkaren tycker att gravida skall inte ta. Men andra?

Enligt Fass: Amning
Det är okänt om COVID‑19 Vaccine AstraZeneca utsöndras i bröstmjölk.

Precis som Modernas produktresumé: Amning
Det är okänt om COVID-19 Vaccine Moderna utsöndras i bröstmjölk.

Samma med Pfizer: Amning
Det är okänt om Comirnaty utsöndras i bröstmjölk

Svar, 2021-03-03
Hej det finns ännu inga nya studier att tillgå och rekommendationen ser lite olika ut i landet med 1-3 månader från covidvaccin till graviditet för de som önskar bli gravida. Tre månader låter onödigt långt och en månad torde räcka mer än väl om man tror att vaccinet skulle påverka tidig graviditet på något sätt . Det finns dock inga hållpunkter för det och studier på gravida pågår. Avseende amning så finns ju inga studier, vilket är det som uttrycks i FASS av respektive företag, men heller inga farhågor i likhet med all annan vaccinering (förutom gula-febernvaccin). Samma resonemang gäller för Astras Vaccin som för mRNAvaccinerna.

Fråga, 2021-02-25
Många inom vården kommer få AstraZenecas vaccin. Även om vaccinet verkar skydda bra mot allvarligt infektion är effekten sannolikt sämre mot nya mutationer. Förlängt intervall mellan doserna verkar gälla åtminstone i vissa regioner. Kan det bli aktuellt att boosta med mRNA efter 12 veckor istället för att ge dos 2? Teoretiskt borde det kunna ge ett något bredare ak-svar och man slipper ev. negativa effekter på immunsvaret av en andra exponering för adenovirusvektorn. Kombinationen är inte studerad men risken att immunsvaret skulle bli svagare bör vara liten.

Svar, 2021-03-03
Tack för din fråga. Teoretiskt intressant, men i nuläget finns inga studier som stödjer detta tillvägagångssätt och rekommendationen kvarstår tillsvidare att vaccinera dos 1 och 2 med samma vaccin.  Dessa rekommendationer kan komma att uppdateras vid nya data.

Fråga, 2021-02-19
En vårdpersonal har av misstag fått dos 1 och dos 2 av Pfizers vaccin med en veckas mellanrum. Hon mår bra. Vad kan man förvänta sig angående skyddseffekten, bör hon ändå få en dos till 3-4 veckor senare?

Svar, 2021-02-25
Vi ser ingen risk men det inträffade men rekommenderar i nuläget inte ytterligare en dos utan att först kontakta läkemedelsföretaget och Läkemedelsverket för råd angående dos och i såfall när. Man kan eventuellt kontrollera (spike)antikroppar om en månad och utgå från det men det förefaller otroligt att hen inte skulle ha något antikroppssvar- och vi saknar ju fastställd nivå/metod att förhålla oss till- så egentligen svårt att veta om det tillför något. FoHM informerade dock på sin webbutbildning denna vecka att de rekommenderar ytterligare en dos om för kort intervall mellan doserna, så det kan ju användas som stöd.

Fråga, 2021-02-15
Har en fråga relaterat till Covid-19 vaccination:

Tidigare frisk patient som haft verifierad, icke-sjukhuskrävande, Covid-19 i maj som nu vaccinerats med en dos av Pfizers vaccin. Dagen efter vaccinationen utvecklat kraftig huvudvärk och fatigue som kvarstår efter 3 veckors tid, dock med viss förbättring. Provtagen med negativt snabbtest för Covid-19. Hur skall man tänka kring denna patients symtom, det har visserligen bara gått 3 veckor, men finns det några studier som påvisat besvär som vid långtidscovid efter vaccination hos individ med tidigare genomgången Covid-19-infektion? Bör denna individ rekommenderas att fullfölja vaccinationen med dos 2 eller bör hen avvakta?

Svar, 2021-02-18
Hej, det finns nu aktuella publikationer, och så kallade pre-prints, som bekräftar att det som vi har lärt oss om infektionssjukdomar och vaccinologi tidigare gäller även covid-19, nämligen att genomgången sjukdom är en bra ”priming” för immunförsvaret och om man sedan ger en dos vaccin så ger det en bra immunförsvars ”boost”/påminnelse, det vill säga det blir som vaccindos 2. Studierna är ganska små avseende antal deltagare men visar också att personerna som haft verifierad covid innan dos 1 får mer biverkningar efter första dosen. Men de är övergående och ofarliga, och det finns inget som tyder på att det skulle ge långtidscovid då vaccineringen i sig utsätter immunförsvaret för en mindre dos av ”virusliknande” antigen än vid själva sjukdomen covid då man smittas av en okontrollerad mängd virus. Med denna nya kunskap har flera länder, och nu också nyligen Folkhälsomyndigheten, rekommenderat att om man haft verifierad symptomatisk covid tidigare och får kraftig allmänpåverkan eller hög feber i flera dagar efter dos 1 så kan man avvakta med dos 2 tillsvidare. Vi kommer få mer kunskap om detta, denna veckan har mer än 180 miljoner covid-19 vaccin getts i världen. Du kan ge lugnande besked till patienten. Vi rekommenderar även i detta fall rapport till Läkemedelsverket så de får kännedom om alla tidsrelaterade händelser efter vaccination.

Fråga, 2021-02-15
Har en fråga relaterat till Covid-19 vaccination:

Tidigare frisk patient som haft verifierad, icke-sjukhuskrävande, Covid-19 i maj som nu vaccinerats med en dos av Pfizers vaccin. Dagen efter vaccinationen utvecklat kraftig huvudvärk och fatigue som kvarstår efter 3 veckors tid, dock med viss förbättring. Provtagen med negativt snabbtest för Covid-19. Hur skall man tänka kring denna patients symtom, det har visserligen bara gått 3 veckor, men finns det några studier som påvisat besvär som vid långtidscovid efter vaccination hos individ med tidigare genomgången Covid-19-infektion? Bör denna individ rekommenderas att fullfölja vaccinationen med dos 2 eller bör hen avvakta?

Svar, 2021-02-18
Det finns nu aktuella publikationer, och så kallade pre-prints, som bekräftar att det som vi har lärt oss om infektionssjukdomar och vaccinologi tidigare gäller även covid-19, nämligen att genomgången sjukdom är en bra ”priming” för immunförsvaret och om man sedan ger en dos vaccin så ger det en bra immunförsvars ”boost”/påminnelse, det vill säga det blir som vaccindos 2. Studierna är ganska små avseende antal deltagare men visar också att personerna som haft verifierad covid innan dos 1 får mer biverkningar efter första dosen. Men de är övergående och ofarliga, och det finns inget som tyder på att det skulle ge långtidscovid då vaccineringen i sig utsätter immunförsvaret för en mindre dos av ”virusliknande” antigen än vid själva sjukdomen covid då man smittas av en okontrollerad mängd virus. Med denna nya kunskap har flera länder, och nu också nyligen Folkhälsomyndigheten, rekommenderat att om man haft verifierad symptomatisk covid tidigare och får kraftig allmänpåverkan eller hög feber i flera dagar efter dos 1 så kan man avvakta med dos 2 tillsvidare. Vi kommer få mer kunskap om detta, denna veckan har mer än 180 miljoner covid-19 vaccin getts i världen. Du kan ge lugnande besked till patienten. Vi rekommenderar även i detta fall rapport till Läkemedelsverket så de får kännedom om alla tidsrelaterade händelser efter vaccination.

Fråga, 2021-02-11
Min fråga gäller en kvinna 48 år . tablbeh hypothyr iö frisk
Fick sin första vaccin  covid 19 ( Cominarty-Pfizer)  den 17/1 . Tid inga allergier samma kväll  fick hon pirrningar domningar i vä ansiktshalva .  ingen muskulär svaghet . Svullnadskänsla i vä ansiktshalva .  Blivit kanske ngt bättre men kvarstående pirrningar domningar som tandläkarbedövning i vä  nedre del av ansiktet .

Frågan uppkommer nu om hon ska ta sin 2:a dos .

Det kommer säkerligen komma många personer med   limanande ej allvarliga biverkningar men inte det helt vanligaste och hur tänker man kring dos 2 .

Ska man avvakta .  Ta annat prep senare ?
tacksam för era goda råd eller vart jag kan vända mig .
Svar 2021-02-18
Kvinnan har fått neurologiska symtom efter vaccination. Vi rekommenderar noggrann klinisk undersökning, ställningstagande till eventuell ytterligare utredning samt rapportering till Läkemedelsverket avseende möjlig biverkan av Comirnaty. Eftersom hennes symtom ännu inte gått över rekommenderas hon avvakta med vaccindos 2 tillsvidare eller till mer information från Läkemedelsverket. I nuläget finns inga data på vaccineffekt om man byter vaccin så det rekommenderar vi inte.

Fråga, 2021-02-10
En liknande fråga har besvarats nedan men då gällde det en patient med tidigare genomgången covid-19.

Jag har fått fråga om fortsatt vaccination hos en 90-årig patient som dagen efter första vaccinationen blev inlagd pga kräkning, feber 39 grader och andningssvårigheter. Han förbättrades snabbt efter inkomst till akuten och blev redan efter några timmar fri från de 2L syrgas han hade och feberfri. Det hela bedömdes som en reaktion på vaccinet.
Eftersom det finns en risk att reaktionen på nästa dos blir kraftigare tvekar de nu inför fortsatt vaccination. Har ni några råd om hur man ska tänka?
Svar, 2021-02-18
Vi anser, inte minst med avseende på andningssvårigheter med behov av O2, att detta får betraktas som en allvarlig biverkan. med kräkningar som hos äldre medför alltid aspirationsrisk. Vid dos 2 kan symtomen ånyo bli häftiga på samma sätt. Biverkningen bör inrapporteras och dos 2 ej ges tillsvidare. Det skulle vara intressant att ta (spike) antikroppar för att se om detta kan påvisas inför ställningstagande till eventuell ny dos framöver, men även nukleokapsidantikroppar för att undersöka om patienten möjligen har genomgått covid tidigare och därför reagerade så häftigt?

Fråga, 2021-02-09
Vi ska börja vaccinera våra patienter och deras anhöriga nästa vecka och jag har en del frågor som jag skulle vilja maila till er ( vi har ett möte i morgon för genomgång av frågpr och jag inser att det är en del som jag inte kan svara på). Har kommer de: 
1-kakektiska Pat ej terminala, utan muskulatur eller subkutan fett, rek i.m vaccin i deltoides? Antar jag att det inte finns någon data om det, men vad skulle ni göra?
2-har ni sett Pat som efter första dosen har svarat med en hyperinmunitet reaktion? Om detta skulle hända och Pat klinikst påverkad, rek Betapred? Skickas in till akut sjukhus?
3- Pat med sekeveler och lång covid med CNS påverkan, vilket vaccin skulle ni rekommendera med tanke på de 3 fall av transvers myelit med Atsra och 4 fall av facial pares med Pfeizer?
4-Patienter < 65, ska de också erbjudas Pfeizer eller går det lika bra med Astra? Om effektivitet anses vara lika med båda 2, logistiken är mycket svårare med Pfeizer.
5-Enl astra vaccin, man uppnå bättre effektivitet efter 12 veckor, betyder det att doserna skulle ges inom ett större interval än de 28 dagar?

Svar, 2021-02-18
1. Dessa patienter kan man injicera i gluteus maximus istället för att säkerställa intramuskulär injektion, men det förutsätter att man behärskar tekniken.
2. Osäker på vad som avses med hyperimmunitetsreaktion, om IgE-medierad (typ 1)-allergisk reaktion avses kan det vara aktuellt att ge betapred liksom antihistamin, vid svårare allergisk reaktion (ovanligt) kan behandling med adrenalin im. och även sjukhusvård bli aktuellt.
3. Vaccinera inte nu, vi rekommenderar att tillsvidare, i väntan på mer kunskap, avvakta vaccination till patienter med pågående besvär av/utredning för långtidscovid.
4. Vilket som helst av Pfizers eller Astras vacciner går bra.
5. Studier antyder precis som du skriver en bättre effekt om man förlänger dosintervallet med Astra-Zenecas vaccin. Folkhälsomyndigheten har därför också nyligen ändrat sin vägledning och rekommenderar nu 9 – 12 veckors intervall mellan doserna.

Fråga, 2021-01-29
Vi har en medarbetare, frisk i övrigt, som vaccinerades med Moderna Covid-19 Vaccine. Inga biverkningar initialt men en vecka efter dosen gjorde hen ett hårt fysiskt träningspass och drabbas då av lokal, ganska uttalad, urtikaria och en febril reaktion med allmänpåverkan. Inga luftvägssymtom. Hen självbehandlade med lokala steroider och antihistaminer och blev besvärsfri på två dagar.

Biverkningen är rapporterad till Läkemedelsverket. Frågan är nu hur man ska förhålla sig till dos 2? Bör dosen ges under extra övervakning? Hur lång tid efter dosen bör man undvika fysisk ansträngning? Bör man avvakta med dos 2 tills mer information finns?

Svar, 2021-02-04
Knepig fråga men urtikaria kan ha många orsaker, och är i många fall inte allergiskt orsakade/IgE-medierade. Det är inte särskilt sannolikt att en urtikariell reaktion som inträffar en vecka efteråt har ett samband med vaccinationen. I det här fallet låter det som att nässelfebern var ansträngningsutlöst. Risken för att er medarbetare skulle få en allvarlig allergisk reaktion efter andra vaccindosen bedöms som mycket låg. Typ 1-allergiska reaktioner inträffar oftast mycket snabbt efter allergen-exponering och det gäller i synnerhet typ 1-reaktioner som är orsakade av vacciner eller andra injicerade läkemedel. Majoriteten av de anafylaktiska reaktioner som bedömts vara orsakade av de aktuella vaccinerna (incidens cirka 1/100 000) har inträffat inom 15 minuter efter injektionen.

Vi bedömer inte att det finns något skäl att avstå från den andra dosen i detta fall. Förutom direkt tillgång till beredskapsmedicin för omedelbar behandling av anafylaxi, som alltid ska finnas på en vaccinationsmottagning, rekommenderas därför endast en ytterligare åtgärd: Medarbetaren bör stanna kvar i 30 minuter efter vaccination istället för 15 minuter som annars skall vara rutinen. Dessutom kan man överväga att ge vaccinationen i andra armen, särskilt om den lokala urtikarian var över armen/platsen för injektionen, det framgår inte i frågan.
Det är förstås också av värde att få återkoppling från Läkemedelsverket, om liknande har observerats i rapportering från Europa hittills. De brukar svara relativt snabbt på via sin registratorbrevlåda.
Tillägg till tidigare publicerat svar:
A harmless, delayed cutaneous hypersensitivity reaction (”COVID arm”) has been reported in some Moderna vaccine recipients following the first dose. The reaction presents 5 to 9 days after vaccination as erythema (diameter up to 15 cm [6 in]), induration, and tenderness on the arm where the vaccine was administered. Pruritis at the site of erythema and axillary lymphadenopathy may occur. The reaction resolves over 4 to 5 days and is not a contraindication to receipt of the second dose

Fråga, 2021-02-09
Har en pat som insjuknande med pcrpos Covid-19 i början av sept, feber hosta muskelvärk huvudvärk o yrsel. Feber hosta gick över efter nån vecka  yrsel o hv kvarstod några v och försvann successivt. Efterföljande  trötthet framförallt vid samtal, ljuskänslighet, svårigheter att koncentrara sig och när det blir för mkt runt omkring yrsel. Arbetar inom vården och har klarat att komma tillbaks på 25 % anpassat arbete men nu åter heltidssjukskriven. Kunnat trappa upp fysisk aktivitet och kan nu träna lätt utan hjärtklappning brsm eller dylikt. Blodprover och alla vitalparametrar syresättning helt ua.  Hade lågt folat vid första provtagning som substituerats. Förekomst av covid ak vid provtagning i nov.

Svar, 2021-02-14
Vi rekommenderar inte att vaccinera denna person i nuläget då vi tolkar det som långtidscovid och i nuläget är det inte motiverat då personen dels har immunologiskt skydd, troligtvis ytterligare flera månader, och dels så pass mycket symptom/under utredning i ett tillstånd som vi vet väldigt lite om än så länge.

Fråga, 2021-02-09
Kvinna född 1971. Multisjuk bla RA och binjurebarksvikt (får substitutionsbehandling för detta).
Tidigare reagerat med anafylaxi efter att ha fått jodkontrast.
Kan vi ge COVID-19 vaccin utan X-tra övervakning eller med anafylaxi övervakning ?

Svar, 2021-02-14
Vi rekommenderar att ni följer Svensk förening för allergologis PM om covid-vaccination http://www.sffa.nu/wp-content/uploads/2021/02/Riktlinjer-COVID-19-och-allergi-29-januari-2021.pdf vilket innebär att tidigare anafylaxi av läkemedel innebär vaccination på sjukhus eller specialistklinik med tillgång till avancerad sjukvård.

Fråga, 21-02-09
Vi har haft frågan uppe om någon/några i familjen är vaccinerade med 2 doser och en annan familjemedlem som inte är vaccinerad får pos covid – ska de vaccinerade familjemedlemmarna stanna hemma från jobbet?

Svar, 21-02-11
Ja förhållningsreglerna* gäller tillsvidare på samma sätt tills annat meddelas från ansvariga smittskyddsmyndigheter. Vaccinering skyddar inte till 100% och inte säkert mot asymtomatisk smitta så i nuvarande epidemiologiska läge gäller samma förhållningsregler.

 Se *Smittskyddsblad Förhållningsregler till hushållskontakter version 201203.

Fråga, 21-02-04
På multipelt förekommen anledning – hur föreslår ni att vi resonerar kring de individer som utvecklar en symtomgivande, pcr-verifierad covid mellan dos 1 och dos 2 av mRNA-vaccin? De riskerar väl gissningsvis besvärliga biverkningar till liten immunologisk nytt av en andra dos..?

Svar, 21-02-11
Det finns inga säkra data på att man får mer biverkningar av vaccindos 2 om man fått covid-19 efter dos 1 även om vissa opublicerade studier antyder att genomgången covid-19 kan påverka biverkningsfrekvensen efter dos 2Tills vidare kan det vara rimligt att avvakta med vaccindos 2 till dessa individer. Vi håller med om resonemanget att man förmodligen får besvärliga, men godartade och övergående, biverkningar till liten immunologisk nytta av en andra dos.

Fråga, 21-02-01
Jag skulle tacksam ta emot era synpunkter på hur ni ser på Covid-19 vaccination av en snart 60-årig man med välbehandlad hiv sedan många år samt svår, IVA-krävande, Guillain 2019 samt tidigare episod av oklar parapares, duration 2-3 mån) i 30 år.

Han har ett lätt nedsatt immunstatus samt arbetar i riskmiljö.

Svar, 21-02-09
Tack för en intressant fråga som vi har valt att besvara med ett relativt långt svar, för att kunna använda framöver.

Här finns fem olika moment hos samma patient.
Kort slutsats: Vaccinations rekommenderas.
1)    Gällande välbehandlad HIV, tolkas den beskrivningen som att CD4 är normala varmed personen bör anses vara immunkompetent och vaccin ges som till övriga. Inga oväntade reaktioner rapporteras ha uppstått vid framtagandet av vaccinerna då de även testats på personer som lever med HIV.
2)    Gällande Guillain-Barré här liten fördjupning: Förutom den svaga riskökningen att drabbas av GBS man påvisat efter ett äldre rabiesvaccin och 1976 års, respektive 2009 års särskilt potenta influensa-vacciner, finns ingen egentlig riskökning att insjukna i detta efter vaccinationer. I de ovanliga fall där insjuknandet debuterat inom 6 veckor efter en viss vaccination, avråds ofta patienten att framgent ges flera doser av samma vaccin.  Eftersom risken att drabbas av GBS ökar efter just influensasjukdom ges årligen influensavaccin till GBS-patienter på samma sätt som till övriga befolkningen. Traditionellt har vissa GBS-experter rekommenderat generell avhållsamhet från vaccinationer 1 år efter symtomdebuten, stöd i litteraturen saknas för detta. Vi rekommenderar liksom CDC och den internationella intresseorganisationen The GBS/CIDP Foundation sammantaget att vaccination mot Covid-19 ges. Internationellt utreds ett fall av GBS som uppstått efter Covid-19 vaccination , men det är oklart om detta är en riskökning utöver bakgrundsincidensen i sjukdomen. Inga fall är kända från vaccinstudierna som ligger till grund för godkännanden eller i svenska biverkningsrapporter www.lakemedelsverket.se som dagligen uppdateras.
    I detta fall förutsätts att sjukdomen ej debuterade inom 6 veckor efter en vaccination, dessutom ifall man väljer att tillämpa försiktighetsprincipen, 1 år utan vaccin efter debut, har denna tid hursomhelst förlupit.
3)    Den oklara paresen motiverar inte att avstå från vaccination.
4)    Finns där någon läkemedelsbehandling som förorsakar angivna ”nedsatt immunstatus” får denna handläggas separat.
5)    Gällande riskyrke hanteras sådana olika av regionerna, de flesta har inlett vaccination av personal som handhar akut sjuka covidpatienter.

Fråga, 21-01-25
Har fått 2 frågor från patienter ang Covid-19 vaccin och IBD: 

-är det skillnad på de olika tillverkarna av vaccin så att en IBD-pat måste välja ett specifikt vaccin eller funkar alla..? 
-kombinationen azathioprin och covid-19 vaccin? Pat hade läst någonstans att man bör göra uppehåll men det kan han inte göra för så får han ett skov… Kan han ta vaccin? Han arbetar inom sjukvården. 

Svar, 21-01-29
Det är sannolikt ingen praktiskt skillnad mellan Pfizers och Modernas vaccin, men en direkt jämförelse är ännu inte gjord och ingen får välja mellan någon av dem.

Det finns i dagsläget inga specifika studier på endera vaccin och just IBD patienter, men med bakgrund av vad vi vet om andra vacciner har troligen inte IBD sjukdomen i sig någon större praktisk betydelse, däremot kan behandlingen påverka vaccinsvaret.
Moderna och Pfizers covid-vaccin (och även Astra Zenecas när det blir godkänt) är inte levande försvagade vaccin. Det innebär i princip att man kan vaccinera även under pågående behandling med Azathioprin, eller annan immmusuppressiv behandling.
Resultat från specifika effekt-studier på covid-vaccin och immunsuppression saknas ännu, men utifrån erfarenhet av andra vaccin får man misstänka att det kan bli ett sämre immunsvar. Om grundsjukdomen tillåter kan man göra uppehåll med immunsuppressiv behandling inför vaccination för att försöka optimera svaret. I övriga fall får man vaccinera med vetskapen att man kanske inte har ett fullgott skydd

Fråga, 21-01-27
Talas det i Sverige något om att modifiera 14 dagarsgränsen för andra vacciner  innan och efter covid-vaccination? Hur gör man i de olika regionerna?

Jag har uppfattat det som att huvudskälet för rekommendationen är att inte blanda ihop eventuella  biverkningar om två vaccin ges nära inpå varandra, men även förstås att inga interaktionsstudier är gjorda.

 I Storbritanniens riktlinjer  har man nöjt sig med 7 dagar mellan andra vaccin och covidvaccin och skriver också att man i de flesta fall ska överväga att vaccinera även om pat fått vaccin nyligen för att inte fördröja vaccination. CDC håller fast vid 14 dagars gränsen men menar samtigt att viktiga vacciner kan ges trots kort tid  efter covidvaccination och att covidvaccin kan ges även om personen nyligen fått ex influensavaccin om det gäller prioriterade grupper som sjukvårdspersonal och boende på SÄBO. Risken att vi  fördröjer covidvaccinationen i onödan, fördröjer TBE vaccinationer i vår och krånglar till det för våra olika medicinska grupper som vaccineras upp med andra vacciner ( TNF alfa, splenektomerade mm) känns överhängande.

Svar, 21-02-09
Ursäkta sent svar men vi har inväntat om myndigheterna kan enas om ett intervall men väljer nu att svara i väntan på det.
Som du skriver varierar rekommenderat intervall mellan Covid19 vaccination och andra vaccin mellan länder. Till exempel har både Norge och Danmark valt en gräns på 7 dagar, och Finland 7-14 dagar. Vi känner inte till att någon svensk region systematiskt har gått ifrån 14 dagars gränsen för Pfizers eller Modernas vaccin. Frågan diskuteras på Folkhälsomyndigheten men någon uppdatering av rekommendationerna har ännu inte kommit. I studierna på Astras vaccin har man till skillnad från Pfizers och Modernas vaccin istället för 14 dagar haft en gräns på 7 dagar till influensavaccination, så här kan rekommendationen bli annorlunda. Det utgår ju från hur studierna designades, intervall till influensavaccin, men är förstås också av värde nu för att kunna följa biverkningsrapporter. Som alltid, och som du skriver, får man göra individuella bedömningar beroende på indikationen för det andra vaccinet tex postexpositionprofylax.

Fråga, 21-01-30
Hur ska man tänka kring dos 2 om man reagerat kraftigt på dos 1, med feber, huvudvärk, trötthet i flera dagar. Detta gäller personer som tidigare genomgått infektion med COVID-19. Bör man rekommendera patienten att avstå från dos 2? Kan man tänka att man ändå har god chans till immunitet efter genomgången infektion + en vaccindos?

Svar, 21-02-03
Hos de som haft en tidigare symptomatisk konstaterad covidinfektion och får kraftiga biverkningar efter dos 1 av mRNA-vaccin så visar alldeles färska men fortfarande preliminära data att de har ett bra immunsvar och kan avvakta med dos 2. Detta verkar också fullt rimligt ur ett vaccinologiskt perspektiv när man är tidigare primad med naturlig infektion.

Fråga, 21-01-25
Har fått 2 frågor från patienter ang Covid-19 vaccin och IBD:

  • är det skillnad på de olika tillverkarna av vaccin så att en IBD-pat måste välja ett specifikt vaccin eller funkar alla..?
  • kombinationen azathioprin och covid-19 vaccin? Pat hade läst någonstans att man bör göra uppehåll men det kan han inte göra för så får han ett skov… Kan han ta vaccin? Han arbetar inom sjukvården.

Svar, 21-01-29
Det är sannolikt ingen praktiskt skillnad mellan Pfizers och Modernas vaccin, men en direkt jämförelse är ännu inte gjord och ingen får välja mellan någon av dem.
Det finns i dagsläget inga specifika studier på endera vaccin och just IBD patienter, men med bakgrund av vad vi vet om andra vacciner har troligen inte IBD sjukdomen i sig någon större praktisk betydelse, däremot kan behandlingen påverka vaccinsvaret.
Moderna och Pfizers covid-vaccin (och även Astra Zenecas när det blir godkänt) är inte levande försvagade vaccin. Det innebär i princip att man kan vaccinera även under pågående behandling med Azathioprin, eller annan immmusuppressiv behandling.
Resultat från specifika effekt-studier på covid-vaccin och immunsuppression saknas ännu, men utifrån erfarenhet av andra vaccin får man misstänka att det kan bli ett sämre immunsvar. Om grundsjukdomen tillåter kan man göra uppehåll med immunsuppressiv behandling inför vaccination för att försöka optimera svaret. I övriga fall får man vaccinera med vetskapen att man kanske inte har ett fullgott skydd.

Fråga, 2021-01-24
Hur ser vi på de tillgängliga vaccinernas effekt mot de muterade virusvarianterna från Brasilien/Sydafrika? Och vilka åtgärder vidtas på vaccinutvecklingsfronten kopplat till att möta detta på sikt?

Svar, 2021-01-27
Frågan bedöms kontinuerligt men ECDC befarar att nuvarande vacciner kan ge en reducerad skyddseffekt mot de muterade virusvarianterna från Sydafrika respektive Brasilien. Moderna meddelade i ett preprint 25/1 ”reduced but still significant neutralization against the full B.1.351 variant (alltså den sydafrikanska varianten) following mRNA-1273 vaccination”. Samma företag har också meddelat att man kan tillverka ett ”boostervaccin” baserat på den muterade stammen från SA.
Enligt WHO är vaccinföretagen generellt medvetna om situationen och jobbar på lösningar om det visar sig nödvändigt att modifiera vaccinerna. Till exempel har Pfizer uppgivit att man relativt snabbt (veckor) räknar med att kunna förändra sitt vaccins genetiska kod vid behov. Generellt har mRNA vaccin (både nanopartikel- och adenovirusvektor) fördelen över traditionella proteinvaccin att snabbare kunna förändras om det behövs pga mutationer.

Fråga, 2021-01-24
Räknas Astras vektorvaccin som ett avdödat vaccin och kan därmed ges till patienter som behandlas med immunmodulerande läkemedel som t.ex rituximab, fingolimod, kladribin, IL6-blockad, TNF-alfablockerare etc?

Svar, 2021-01-24
Ja med reservation för att det inte är godkänt av EMA än och vi saknar alltså svensk bedömning och produktresumé så bedöms detta som ett avdödat vaccin och rekommenderas i tex Storbritannien till immunsupprimerade individer. Vektorn är ett icke-replikerande adenovirus. 

Fråga, 2021-01-12
Vi påverkas förstås som alla andra mycket av Covid-19 och vi står nu i startgroparna för vaccination. Det kommer många frågor i telefon, några känner jag att jag inte kan svara på och jag saknar en diskussion kring dessa:

  • Finns någon bra uppskattning av immunitet i befolkningen i Sverige nu? Man pratade ju uppenbarligen alldeles för tidigt mycket om detta i våras, tom om flockimmunitet, men nu hörs det aldrig. 
  • Rekommendationen än så länge är väl att man ska vaccineras även om man har antikroppar och/eller har konstaterad genomgången infektion. Detta ställer sig många, inkl mig själv lite fundersam kring eftersom allt hittills tyder på att immuniteten i de flesta fall är ganska varaktig (såg precis en studie från Science som undersökt detta som ni säkert har god kunskap kring). Vad är då logiken i att vaccineras initialt? Är det i så fall inte bättre att avvakta och se om det finns tecken till att immuniteten på sikt minskar och att då i så fall genomgå vaccination senare. Detta skulle ju spara resurser och möjliggöra att flera icke-immuna ur ”lägre” riskgrupper tidigare kunde få vaccin. I de flesta infektionssjukdomar brukar ju genomgången infektion ge bättre immunitet än en vaccination ändå. 

Svar, 2021-01-22
Hej, här kommer ett något försenat svar men som kompensation ett längre, vi har inväntat aktuell data om immunitet som dock inte verkar komma förrän vecka 5, se nedan:

Gällande din första fråga är den mycket relevant. I nuläget verkar det inte gå att få fram mer statistik men folkhälsomyndigheten kommer sannolikt att under vecka 5 uppdatera med ny data. I dagsläget finns data här: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/undersokningar-och-datainsamlingar/genomgangen-infektion/
Gällande att vaccinera de som haft COVID pågår nog trots allt en viss debatt inom infektionsläkarkretsar; alla funderar nog på vad som är bäst strategi.  Sannolikt är det så pass få som haft COVID-19 så troligen skulle det inte påverka vaccintillgången i större utsträckning, men detta vet vi så klart inte.  Folkhälsomyndigheten har i nuläget inte gjort något undantag för de som genomgått sjukdomen som du riktigt påpekar. Vissa andra länder har satt en gräns på 3 månader. Signaler har hittills inte kommit att det är en ökad risk att vaccinera de som haft COVID. Gällande de med kvarvarande symptom efter COVID (långtids-COVID) pågår utredning om hur man ska göra med dessa personer och riktlinjer väntas). Huruvida vaccin ger bättre eller sämre immunitet än genomgången sjukdom kan också variera mellan olika sjukdomar. Som extremfall kan nämnas tetanus där genomgången sjukdom inte ger någon immunitet. Huruvida vaccin eller genomgången COVID-19 ger bäst skydd på längre sikt är inte klarlagt ännu. Likaså är det inte klarlagt vad som skyddar bäst mot att förhindra smittspridning. Gällande de nya mutanterna, speciellt den från Sydafrika 501Y.V2, har man i labförsök sett viss sänkt neutralisation av både konvalescentserum och av serum från vaccinerade mot dessa muterade virus. Om det överhuvudtaget har och i så fall hur stor betydelse det har för skyddseffekten är ännu inte helt klarlagt. Huruvida en kombination av genomgången infektion och sedan en vaccination skulle förbättra skyddseffekten mot muterade virus är ännu inte studerat.

Fråga, 2021-01-06:
Hej!
Det ser ut, i de data som publicerats av FDA och EMA, som om VE är relativt hög redan 14 dagar efter första dosen av tex Modernas m RNA vaccin. Det verkar också som systembiverkningar är vanligare efter dos 2.
Är det inte rimligt att bara ge en dos av mRNA vaccinet dels för att undvika biverkningar men också för att kunna vaccinera så många som möjligt om vi har begränsad tillgång på vaccin?

Svar, 2021-01-12:
Hej, det finns flera skäl till att ge två doser, vilket vi rekommenderar i nuläget:

  • Vaccinerna är godkända på basis av ett två-dos schema och resultaten som detta grundar sig på visar ett sämre antikroppssvar efter endast en dos.
  • Under rådande pandemi bör vi säkerställa ett så bra skydd som möjligt.
  • Mer än 20 miljoner doser hittills och inga allvarliga säkerhetssignaler som motiverar en-dos schema.
  • Två doser med 1-2 månaders mellanrum, ”Prime-prime”, är en beprövad vaccinologisk strategi som genererar bra priming och skydd på sikt.
  • Det finns en diskussion om att en immunologisk suboptimal vaccinstrategi skulle kunna selektera fram fler resistenta stammar.
Bedömningen kan ändras efter löpande data/utvärdering förstås men i nuläget verkar vaccinexperterna relativt överens.
Två följdfrågor, 2021-01-12: 
Att kunna vaccinera dubbelt så många med (kanske) suboptimalt svar hos några måste väl ändå ha övervägts? Hur går diskussionen där?
Håller med om att prime boost är välbeprövat för avdödade vaccin eller rekombinanta antigen men behövs det för levande vaccin? Ett lipidhöljeförsett mRNA vaccin är ju i nästan ett konstgjort levande virus och verkar ju vara mycket reaktogent med detta antigen, pågår det studier där endos jämförs med tvådos förfarande?
Svar, 2021-01-15:
Ja diskussion pågår, inte minst i UK där de har förlängt intervallet upp till 3 månader vid behov, men även diskussionen om risken för eventuella risker med detta i form av ökad risk för att selektera fram vaccinresistenta stammar. De publicerade fas 3 studierna visar ju relativt bra svar efter en dos MEN över mycket kort tid eftersom de flesta fick ju två doser. Man har ju inte heller något ”correlates of protection” i form av vilken nivå av neutraliserande antikroppar(NT) som krävs och sedan hur länge det håller.
I Comirnaty-studien tilläts dos 2 med intervall upp till 42 dagar ( vilket EMA tillåter som ”in-label”) och det är först efter dos 2 man ser NT i nivå med de som haft naturlig infektion.  Det är inte jämförbart med ett levande försvagat vaccin och lite tidigt att gå i från de studier som finns. Med mer data kommer ju efter hand, även om vi inte har uppgift om någon specifik en-dos studie på just de aktuella vaccinerna.

Fråga, 2021-01-12:
En gravid VC-kollega har frågat mig om hon bör ta Covid-vaccin (Pfizers). Känner ni till om det finns några data angående gravida? Har ni någon rekommendation? Omvärlden verkar splittrad. WHO skriver att de avråder, förutom ev. till vårdpersonal…

Svar, 2021-01-12:
Hej, gravida avråds tillsvidare från vaccination , eftersom det helt saknas data, och i enlighet med både produktresumén (SPC), Folkhälsomyndigheten och UK/USAs rekommendationer. Det finns inget biologiskt stöd för att det skulle vara fosterskadande och det är inte en abortindikation att ha fått vaccinet men klokt att följa rekommendationerna tills vi vet mer.

Fråga, 2021-01-07:
Såg på er hemsida att det var möjligt att skicka frågor till er kring vaccination COVID-19. Jag jobbar som läkare på ett Hospice där vi bedriver specialiserad palliativ vård i livets slutskede. Våra patienter har oftast en långt framskriden cancersjukdom och vi vårdar dem här till livets slut. Patienterna är mycket svårt sjuka och våra medelvårdtider är ca 2-4veckor.

Hur ska vi tänka kring COVID-vaccinering av våra inskrivna patienter? Är det värdefullt att vaccinera? Kan det vara en stor risk att vaccinera?

Spelar det någon roll om de står på po/subcutan kortisonbehandling eller ej?

Spelar det någon roll om patienten fått immunterapi mot sin cancersjukdom?

Svar, 2021-01-09:
Hej, kloka frågor som det inte finns några färdiga svar på eftersom den här patientgruppen/behandlingarna inte har ingått i de aktuella studierna. Samtidigt vore det extremt olyckligt att just ett hospice drabbas av covid, med både personalbrist och svårigheter för anhöriga att komma dit samt kliniska komplikationer till en redan svårt sjuk människa. Jag anser att man kan bortse från biverkningsrisken, de är ju i första hand lokala,  det finns inget som talar för att situationen kommer att försämras av vaccinet och jag har heller inte sett några internationella rekommendationer som avråder för vaccination i denna grupp/de behandlingarna. Å andra sidan med så kort överlevnad hinner ju vaccinet inte ens verka fullt ut så jag förstår din tveksamhet. Det viktigaste är ju att personalen och anhöriga följer de basala hygienrutinerna och blir vaccinerade så snart som möjligt. Hur har ni gjort tidigare med influensavaccination? En nationell riktlinje hur ni hanterar detta i denna typ av vård, i samråd med oss och Folkhälsomyndigheten?

Fråga, 2021-01-09:
Kan vi idag definiera några patgrupper som vi ska avråda covidvaccination för,  antingen pga förväntad mycket dålig effekt av vaccinet eller pga befarade biverkningar (ex v check-pointhämmarbehandlade)?

Svar, 2021-01-11:
Fas 3 studierna (mRNA-vaccinerna) ger oss inte svar på detta och endast ett litet antal patienter med olika typer av malignitet eller immunosuppressiv behandling ingår. I Storbritanniens vaccinrekommendationer  https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data
/file/948757/Greenbook_chapter_14a_v4.pdf
 (Tabell 3 s.9-10) ingår ju till exempel ”alla ” tillstånd och många olika typer av behandlingar i prioriterad grupp för vaccin. CDC uttrycker att detta ska studeras men också att det är non-replikerande inaktiverade vacciner som inte borde vara ett problem för check-pointhämmarbehandling. Det finns också cancervacciner (tex malignt melanom, PD-1 ) med samma typ av platform som mRNA-vaccinerna som används terapeutiskt i kliniska studier, och utifrån det finns inga säkerhetssignaler såvitt vi vet. Generellt har ju mRNA vaccinerna visat bra skyddseffekt även hos äldre, även om vi inte vet hur länge, och det finns knappast med tanke på risken för svår covid i dessa patientgrupper någon anledning att avstå med tanke på eventuellt mindre skyddseffekt då även en liten skyddseffekt kan vara av värde. Sammanfattningsvis finns det i nuläget inte stöd för att undvika att vaccinera immunsupprimerade patienter generellt men som alltid bör individuell bedömning göras.

Fråga, 2021-01-09:
Var går den ”nedre gränsen” för att hamna i priogrupp ”immunnedsatta pga medicinska behandlingar” ? Ex vis prednisolon >15 mg dagligen i 3 v?
Svar, 2021-01-11:
Här hoppas vi på mer detaljerad vägledning från Folkhälsomyndigheten men så länge får vi använda oss av de riktlinjer vi har sedan tidigare för vad som är immunsuppressivt, såsom ni har gjort, men vi föreslår snarare fria (=hamna i priogrupp) än fälla när det är en gråzon.

Fråga, 2021-01-09:
Finns det patientgrupper vi ska rek. vaccination på specialistmott (allergi- eller specialiserad vaccinationsmott)? T ex personer som reagerat med svår anafylaktisk reaktion som krävt slutenvård tidigare (oavsett genes)?
Svar, 2021-01-11:
Se även här svaret ovan och tillsvidare får tidigare rekommendationer och riktlinjer för detta följas, och er ovan verkar vara exempel på en klok sådan. I FoHMs hälsodeklaration för covid-19 vaccin finns frågan: ”Har du allergier som någon gång gett dig kraftiga reaktioner som du har behövt sjukhusvård för?” Efter det följer instruktionen att ett jakande svar ska leda till att man ska rådgöra med läkare.